The aim of the thesis is twofold: the first aim is to identify a number of reproductive logics that are used to construct Swedish regulation of embryo donation for reproductive use as either ethical or unethical in the governmental ? and medical discussions ? and to examine how these logics are interconnected with notions of gender and parenthood. The second aim is to identify a number of tensions that arise in the application of the governmental ethical logic on the embryo and embryo donation and discuss how these tensions can be solved with a feminist material approach. I argue that the terminology used to distinguish between genetic, biological, social and legal parenthood in my material is insufficient for understanding the value of the embryo outside its pre-human status. I therefore argue for an embryonic feminist bioethics that is attentive to the embryos post-human status, and for a reformulation of the parenthood terminology in line with what I call ?reproductive ties?..

In this paper I have studied how feminist parents talk to their children about body and sexuality and with which intentions they speak the way they do. The aim of the study was to locate strategies applied to give children positive relations to their bodies and their sexuality. My data are constituted by answers from a questionnaire sent out to an e-mail list for feminist parents. The answers have been compiled and analyzed, mainly qualitatively by the use of discourse analysis, with support of poststructuralist theories about language, gender and heteronormativity, as well as theories about children?s sexuality.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare respektive elever tolkar begreppet hälsa, samt hur dessa idrottslärare undervisar i momentet hälsa. Studien baseras på intervjuer med fyra lärare och fyra elever från två olika skolor. Resultatet visade sig att båda idrottslärarna och eleverna hade liktydliga tolkningar om begreppet hälsa. Vad gäller hur momentet hälsa undervisas, visade det sig att olika undervisningsmetoder förekom beroende på vilket område som berördes i momentet hälsa. En slutsats av studien blev att undervisningen om momentet hälsa till största delen präglas av fysisk aktivitet.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

The earlier studies of how gender is visually constructed in lifestyle magazines have mainly been done on photographs. But, photographs are only one part of the entire magazine Therefor3, we saw the importance in examining one of the other big parts, typography.We have been studying if gender can be constructed in lifestyle magazines through the shape and color of typography and the color context. It is important to point out that we have not been studying the written word but only the shape and color of the typography.The study has been conducted through a qualitative content analysis with a comparative process of the selected magazines. The analysis began with a semiotic analysis of selected parts of the magazines. The result was then analyzed with a feminist theoretical approach.The result of the study shows that gender can be constructed through typography in a number of different ways.

This paper focuses on the subject of Simone de Beauvoir and how she creates her view of motherhood. With help from Toril Moi?s method ? which she calls personal genealogy ? as a standpoint I have read Beauvoir?s autobiography Memoirs of a Dutiful Daughter with and against her essay about women, The Second Sex.The genealogy tries to understand the term ?making? and the idea of production or construction and the personal genealogy sees the subject ? the person ? as an extraordinarily complex effect of a whole network of different discourses or determinants. In order to be able to understand Beauvoir?s view on motherhood I have read her philosophy with and against the feminist philosopher Ulla M.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

This essay investigates the results of participation by teenage girls in feminist groups, the so called girl groups. These groups are descendants of the awareness-raising groups of the 1970?s feminist movement. The essay assumes the relevance of theories of heteronormativity and performativity, as well as theories surrounding two different ways to organize girl groups. It is done either through the Pippi-feminism, named after strong independent book character Pippi Longstocking, or through the collective empowerment feminism.

The object of this essay is to discuss the relationship between the definition of the concept of gender equality and attitudes towards gender equality and their consequences for gender equality measures. The point of departure is feminist political theory and interviews about attitudes towards gender equality at a department at the University of Linköping. The conclusions of this study is that there are a wide range of definitions and attitudes, and these conceptions are not necessarily the same as those being pointed out in the official gender equality policy at the University of Linköping. In this study the opinions of measures for gender equality among the interviewed are widely spread. Some finding Swedish men and women already being equal and therefore there is no need for measures, since this would result in discrimination of men since women would gain advantages from being women.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts.

The official Swedish interpretation of the concept of citizenship is based on the social-liberal concept of citizenship. According to feminist critique, this interpretation of the concept contains male norms that lead to the exclusion of several groups from full citizenship. There is also a corresponding feminist critique which holds that in the womens´ movement and gender research there are strong norms as well, especially in the form of ethnocentrism. Also, the image of immigrant women in public debate is being questioned and the critics here raise the question of the responsibility of the society for integration. Swedish research on citizenship has focused very little on the situation of immigrant women, and this essay aims at helping to fill this empirical gap.

This paper takes it points of departure in a gender equality perspective and the perceived paradox between the governmental labour market policy and family policy. The first policy area has the aim to put people to work, whereas the other introduces a reform, vårdnadsbidraget, that point in the opposite direction. Which are the problem representations within the two policy areas and are the problem representations concordant or contradictive? From a constructivist perspective, langue is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. Drawing on political documents, speeches and articles formulated within the government, this paper analyzes problem representations through the use of discourse analysis and feminist political theory.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.