Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

The aim for this thesis is to study the international gender equality work from a perspective of the concept of universalism and particularism, with the United Nation?s Declaration of Human Rights, and especially -?The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women?, in focus. The shadowreports of Namibia and Sweden are used as examples of how countries with different historical, political and social contexts are working with gender equality.A theroetical framework is constitued by theories as postmodernism, postcolonialism and feminism with basis from social constructionism. The thesis is methodological influenced by Critical Discourse Analysis. Notions from former studies were also used as tools in the analysis.

Med utgångspunkt från fyra olika verk av den amerikanske konstnären Edward Hopper diskuteras och analyseras tecken för vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet. Edward Hoppers verk jämförs med verk av fyra olika superrealister. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Edward Hoppers konst kom att påverka superreaalisterna. Ett annat syfte är att försöka ge ord åt konstupplevelsen och enligt Howard Gardners metod att gå djupare in på ett område och på så sätt lära sig en metod som gör det möjligt att fördjupa sig i andra ämnen.Frågeställningar som diskuteras i min fördjupning är: Hur kan vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet gestaltas i konst? I arbetets gestaltande del ger jag, med två- och tredimentionell konst utgående från självupplevda motiv inspirerat av Hopper och superrealister, uttryck för begreppen vardaglighet, övergivenhet och meningslöshet..

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen.

Utifrån särlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnärskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framväxt.I uppsatsen analyseras ett urval av åtta artefakter med en hjälp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förändring i hans konstnärskap och om detta var något som förväntades av särlingars konst eller om den förväntades vara genuin.Författaren framhåller problematiken mellan skillnaden att vara erkänd konstnär och att få stämpel som original, mot att vara original med strävan att bli erkänd som konstnär. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nådde inte sitt mål under sin livstid, men som särlingars konst har de en tendens att bli erkända först efter sin död..

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnärskapet.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

The aim of this study is to analyze the discourses of activists who work against female genital mutilation/cutting (FGM/C) in Tanzania. The study focus on the discourses that arise during interviews about FGM/C with five activists. To examine this we asked the following questions: What discourses are presented in the interviews? How do these discourses interact together ? are there any discourse conflicts? How do the activists talk about FGM/C in comparison to our western view? The study is based on discourse theory. We also use feminism and postcolonialism as theories in our analyze.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och fått ett arbete utifrån sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsätt och utifrån sin egen förmåga har kommit in på arbetsmarknaden. Hinder och framgång som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska världen.  .

This research shows and analyses how pupils in ninth grade in the nine-year compulsory school look at being multilingual, at the Swedish language and at Swedish as a second language. I also want to know if language and culture knowledge are taken care of in school as it says in official documents for the Swedish school and as it also is desired in an intercultural education. For my research I do eight interviews in a suburb school south of Stockholm.My work includes a limited account for the current research about being multilingual, Swedish as a second language and about the close relationship between language and culture. The applied theory is a social constructivist theory which in short can be explained like that we construct social structures that have consequences on the individual as well as on the society.I show in my research how the view of the world around the pupils influences their view on their languages, their school and their neighbourhood. I also draw conclusions from my interviews that language knowledge is little appreciated in school and that Swedish as a second language has a low status..

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera innehållet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sändes i SVT under början av år 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehåller för att komma fram till vilken bild av feminismen det är som representeras.Uppsatsen består av en övergripande forskningsfråga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrågorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur går serien tillväga för att svara på programmets huvudfråga ?är feminismen på rätt väg? För att besvara frågeställningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger på består av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehåll samt teorier gällande makt och ideologi hämtade från bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras är den som förekommit i mediebruset ? någonting som kan kopplas till Belinda Olsson själv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet är centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrågasätter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlägga feminismen. Framgår det vad som är subjektiva åsikter och vad som är allmängiltig fakta? Detta är frågor som funnits med under uppsatsens gång.