Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

The paper discusses the problems contemporary Swedish art criticism faces when judging performance art and interactive art. Problems include among others that performance art is collectively ignored in Swedish newspaper art criticism. This prevents art critics from fair contextualising of contemporary performance art. Down in the rabbit hole, performance by Tris Vonna-Michell and its reception exemplifies these problems. Performance and interactive art seems to be disturbing art critics.

Följande studie behandlar Moderaternas jämställdhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förändringar. Jämställdhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jämställdhet problematiseras samt vilka mål och strategier gällande jämställdhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur två motstående feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. Förändringar och graden av hur djupgående de är mäts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit är att det skett en retorisk förändring hos partiet gällande hur de problematiserar jämställdhet. Förändringen har främst skett i hur partiet förhåller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfär. Inom dessa dimensioner går det att utläsa en ideologisk förskjutning från liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt håll.

Title: The representation of gender: A semiotic study of Tom Ford's Gucci campaign 2003 and Frida Gianninis Gucci Campaign 2013.Number of pages: 73 (79 including enclosures)Author: Sara AndréassonTutor: Anne-Marie Morhed Course: Media and Communication Studies D (2IV091) Period: VT 2013 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University.Purpose/ Aim: The aim of this study was to examine the representation of gender in advertising that has both men and women as the primary audience. The aim of the study was to investigate how Gucci has chosen to represent men and women in their advertising campaigns 2003 and 2013.Material/ Method: A semiotic analysis was performed by using three images from Gucci's spring/ summer campaign for Tom Ford in 2003, and three images from Gucci's spring/ summer campaign for Frida Giannini in 2013.Main result: The results showed that there was a clear difference between Ford and Gianninis ways of representing women and men in the two advertising campaigns. The women in Fords campaign 2003 are presented as sexual objects and represented by the male pornographic imagination and portrayed as sexual eye-catchers while the men are portrayed as addicted to sex. Frida Gianninis advertising images is a contrast of Ford pornographic portrayal of women. Giannini presents women as confident individuals while the man is represented as feminized and androgynous in his appearance. .

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ?folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

Syftet med detta arbete är att se hur remissinstanserna reagerade på SOU 2004:121 Slag i luften vad gäller könsmaktsförståelsen som förklaring till mäns våld mot kvinnor. Bland de frågeställningar som undersöks i analysen av remissvaren med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys är: Vilka gemensamma åsikter har remissinstansernas om könsmaktsförståelsen? Vad anser remissinstanserna om den strukturella förklaringen till mäns våld mot kvinnor? Vilken typ av män anser remissinstanserna det är som slår kvinnor? Vad anser remissinstanserna om utredningens utvärdering av Kvinnofridsuppdragen (1998) ur ett könsmaktsförståelseperspektiv? Vilken typ av feminism kan instanserna inordnas under? Finns det några samband mellan hur instanserna har svarat?Analysen visar att en klar majoritet av remissinstanserna inte godtar könsmaktsförståelsen av mäns våld mot kvinnor som en ensamstående förklaringsmodell. Däremot godtar de den strukturella könsmaktsförståelsen så till vida att strukturen i samhället, i denna kontext mäns överordning och kvinnors underordning, som en av förklaringarna till mäns våld mot kvinnor. Remissinstanserna anser att könsmaktsförståelsens strukturella perspektiv måste kombineras med andra förklaringar på bland annat individnivå, i ett så kallat ?allt- eller intet -perspektiv?.

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar ungdomarna att de kommersiella kanalerna erbjuder.

Street art can be defined as an artistic expression, often anonymous and illegal, which is constructed in the public environment. The purpose of this essay is to provide a broad and balanced picture of what street art can mean. The aim is to examine street art as a phenomenon. What features has the phenomenon and in what ways is it important for the creators, spectators and place? This paper focuses on graffiti.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.