The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga..

This paper investigates the relationship between the two modernist writers Katherine Mansfield and Virginia Woolf. The two authors had a frail and complicated friendship that influenced their fiction and fictional characters more than the general public knows. My paper investigates how Woolf can have found her fictional story ideas direct from their friendship. With a comparative theory I?m finding and giving examples of how their friendship is reflected in their fictional stories, and I?m backing up my examples with citations from their own diaries, letters and notebooks.

The aim of this thesis is to examine how a context-specific form of abstracting of fiction film developed in relation to the cultural policy of Internationella biblioteket IB, theoretically can be motivated and practically shaped. The background of the cultural policy of IB is analysed and theoretical standpoints and problematic aspects regarding subject representation discussed. Theories which claim intersubjectivity as an ideal for subject representation and searches for objectivity in the process of subject analysis are criticised in light of the concept of interpretation as the only means to produce meaning and subjects in relation to fiction. Birger Hjørlands context-oriented theories of subject representation are used to theoretically motivate the context-specific form of abstracting. To suggest how a practical framework for abstracting can be created, film theoretical models of interpretation are examined in relation to the field of subject analysis and formal criteria of abstracting.

The purpose of this thesis is to investigate the habits of borrowing books among third-grade pupils. My aim is also to study what significance their teacher and the librarian have on the pupils? borrowing habits. Based on the results from an experiment, two observations, interviews and by compiling a list of short summaries of literature relevant to my thesis. I wanted to compare earlier research with my own results and also reflect on remarks made by librarians and teachers concerning the children?s reading and use of the library.

What is the relation between literature and philosophy and what can we learn from it? Is there something about the novel and its language, fiction and narrative that separates it from philosophical litterature? In what way is knowledge about this useful to us, and is it possible to use fiction for the understanding of philosophy?This study makes an attempt to shed some light on the by no means obviuos distinction between philosophy and literature. The aim is to understand what, if in fact there is something that separates philosophy from literature, there is about the distinction that makes it possible for us to separate the ideas in literature from philosophical ideas, and in what way we can use the novel, or fiction in its widest meaning, to understand philosophy. When teaching philosophy you´re often required to make the abstract tangible. But if there´s a misconception about the distinction in what makes philosophical literature philosophical, then maybe there is something to learn from literature, or, at least, something about the fiction and its aesthetics, that makes it easier for us to relate to and understand, for example, the theories that are debated in moral philosophy.There are some philosophers who have used the form of fiction to make their thoughts on philosophical questions understandable.

In this paper I study the Austrian author Ingeborg Bachmann?s novel Malina (1971) from the perspective of Gérard Genette?s narrative theory and his notions of tense, mood and voice. In dialogue with earlier research on Malina I reflect over the last scene in the novel, what really happens there and how it matters for the rest of the novel. I give an account of feminist theories with focus on the annihilation of the female voice, the memory as theatre and the folklore tale as flight. The result is a more distinct perception of Bachmann?s skill, closeness and awareness as a writer and her use of Malina as contribution to the feminist debate and as a tool to find a place in the patriarchal world of intellectual, postwar Vienna. .

Within the Swedish school and the public library communities it is generally held as a truth that reading of fiction develops the empathic ability of the reader. This opinion is also expressed in political guiding documents for the school system and cultural sector. This paper's main hypothesis is that there is no assembled theoretic ground for the statement that reading of fiction develops the empathic ability. The investigation consists of two parts, the first being theoretical and the second empirical. Definitions of what empathy and reading is, are reviewed in the first part.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen är något som envist påpekats sedan en lång tid tillbaka. Idag betraktas jämställdhet som en av de högst prioriterade målsättningarna för västerländska biståndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jämställdhet var en huvudsaklig förutsättning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jämställdhet såsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. Utifrån dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jämställdhet genom diskurs- och textanalys. Det är i första hand sättet som ojämställdhet representeras som ett politiskt problem som är av intresse inom denna studie. Särskild uppmärksamhet ägnas därför till sättet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemställningarna som de avser adressera.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur tre pedagoger använder sig av skönlitteratur i undervisningen i Svenska som Andraspråk och vilken betydelse de menar att skönlitteraturen har för dessa elever men också hur pedagogerna väljer de skönlitterära texter de använder i klassrummet. Med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter och tre kvlitativa intervjuundersökningar har jag försökt besvara min frågeställning. Min undersökning har inte gett mig någon generell bild av hur pedagoger i allmänhet arbetar med skönlitteratur i andraspråksundervisningen, men jag har insett att det inte finns ett sätt som är bättre eller sämre än det andra. Man måste jobba utifrån sig själv och sina förutsättningar. Pedagogerna menar att genom skönlitteraturen får eleverna det innehåll som de behöver kognitivt, men på ett mindre komplext språk än i traditionella läromedel. Pedagogernas huvudmål med allt arbete de gör med skönlitteratur är förståelse..

The purpose of this master thesis is to investigate if and how upper secondary school librarians can work in a more deliberately pedagogical way with fiction from the perspective of upper secondary school students. In the essay inspiration is fetched from phenomenography in order to determine the different perspectives that may exist amongst the students. In addition to the phenomenography, theories on how learning occurs, individual and social constructivism, are also included in the essay. In the essay three upper secondary schools are included. Interviews were conducted with the librarian of each school and with three students at each school.

This essay analyzes the scripts of the swedish plays Jösses flickor! Befrielsen är nära (Jeez girls! Liberation is at hand) from 1974 and Jösses flickor ? återkomsten (Jeez girls ? the return) from 2006. The analysis is done within the theoretical framework of political and feministic theatre. The essay also includes a discourse analysis of the reviews that were written about the plays and the debates that followed.The result shows that the feministic discourse has changed primarily in two ways. In the 1970's there was a large confidence in the collective, in the 2000's focus has shifted to the individual and tointersectional perspectives.

How do you summarize the content of a fictional work, let?s sayLord of the Rings, into a few "telling" words that may represent it? This master?s thesis is a comparative study of how library users? freely chosen tags/keywords deviate from controlled vocabulary made by professional indexers when representing fiction. The thesis answers four main questions:? Do the tags that the library users give fictional works correspond to the categories used in professional indexing in Sweden?? Do the tags follow the standards for vocabulary, semantics and syntax used when indexing professionally?? Do the tags add something to document representations?? Are there differences between the tags used for adult fiction and the tags used for children?s literature?With a starting point in indexing theories of Frederick W. Lancaster, Annelise Pejtersen, and the semiotic theory of the indexing process of Jens-Erik Mai, 383 tags from totally 70 fictional works are analyzed.

Sammanfattning Hur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit denna uppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuellt forskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använts som redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i den teoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förstå islam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt. Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar en spridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne.