Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ.

Media brings attention to the concept of preschools being in large need of more male teachers. In order to implement an increase of male teachers, various methods have been employed, most of which are based on the concepts of gender and equality. In question however, are the views of present teachers on the need for male teachers, and their expectations of those men! Or in other terms: What particular type of men are requested? And how does this correspond with the gender patterns induced by male teachers in their daily practical work? The purpose of this survey is to analyze expectations of male teachers and their role in the preschool context, through a gender perspective. I want to shed light on this purpose based on two questions: What ?kind? of men are requested by the present teachers? and Which gender patterns will the men induce to their daily work chores, and to their interaction with the children? The survey was conducted by means of interviews, polls, and observations, and the results were obtained from two preschools of which one in particular has extended focus on gender issues.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, både verbalt och icke-verbalt. Syftet var även att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvändandet i verksamheten.Studien är av kvalitativ karaktär där videoobservationer och intervjuer användes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 års ålder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade på olika sätt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. Kroppsspråket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi märkte att gesterna hjälpte till där språket fattades.

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket.Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll.Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen.

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack.

Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor.Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier.Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.