Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

In this master thesis a category of men otherwise often taken for granted is examined: noncriminal,non-violent men. With the help of in-depth interviews with young men who havepreviously lived a life with drugs and criminal behaviour, I examine the young men's identityand masculinity projects. To do this, I use theories by researchers R.W. Connell and MichaelS. Kimmel, among others.

The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebrocounty are working with gender issues. Our research questions are:What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment?In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken?s material? Howcome the recreation centers in Örebro don?t use Machofabriken?s material to any greaterextent?We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We didsemi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated inMachofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in genderequality and masculinity research.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhållande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien går i motstånd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta på hur tecknet ?kille? kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istället går att förstå som en arena där ting och företeelser konstrueras som maskulina.

The purpose with this essay is to get a deeper insight into why there is a lack of male educators in Swedish preschools. I also want to know which role the male educators have in comparison to the female educators. This essay builds on four questions, which covers:The cause of the lack of males in Swedish preschoolsIf there are any gender bound expectations on male educators in the Swedish preschoolsWhat the woman educators perceive about the roles of the male educators in the Swedish preschoolsHow the male educator experience his own work in a workplace dominated by womenThe method I have used is a qualitative interview study in which I have interviewed four male educators and two woman educators from three different preschools. The result of this study shows that male educators gave different reasons to why there is a lack of male educators in Swedish childcare. According to the male educators the reason for this situation is that there is a worry to be seen as a feminine person, get singled out as a pedophile and that the childcare sector has low status.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.

Abstrakt:Syftet med denna kvalitativa studie är att genom intervjuer undersöka hur kvinnor i räddningstjänsten upplever att kön konstrueras i deras vardagliga arbetssituation samt hur de förhåller sig till organisationens maskulinitetsnormer. Med hjälp av Joan Ackers teorier kring genusifierade organisationer samt hur en konstruktion av könsskillnader upprätthålls och reproduceras i det dagliga livet belyses kvinnornas arbetssituation. Genom Raewyn Connells teorier kring maskulinitet samt den hegemoniska maskuliniteten beskrivs hur den rådande genusordningen skapar ett mönster i samhället som sätter etiketter på människors beteenden, men även hur det är möjligt att bryta sig loss ur detta mönster. Det finns ett antal initiativ tagna från ansvariga myndigheter att öka jämställdheten och mångfalden i den svenska räddningstjänsten, för att organisationen på ett bättre sätt ska spegla det samhälle den verkar i. För att kunna förändra en historiskt könspräglad organisation krävs dock en förändring på djupet, en förändring av de strukturer som genomsyrar samhällets attityder till genus..

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group.

The purpose of this essay is to investigate the subject field of male vegans and masculinities through empirical method interviews and narrative analysis. The starting-point for this essay is animal ethics, feminist ethic vegetarianism and theories that suggest that eating meat is one part of the social construction of masculinities. The problem formulation is such as follows:How do male vegans construct masculinity? In an attempt to answer such a question there are three problem formulations:What do male vegans think about the connection between manhood and eating meat?How do male vegans relate to the norms in society?What do male vegans think of stereotype conceptions about vegans?I will come to the conclusion that male vegans think that eating meat, as well as drinking beer, is one part of the social construction of masculinities. Male vegans are aware of norms in the surroundings and the strong attachment of meat normativity in the western culture.