I denna uppsats behandlar jag området informationssäkerhet som har sin grund i det IT- samhälle som vi lever i idag. För att studera objektet Linköpings universitet har jag använt mig av Oscarssons [Osc01] ISV-modell vars syfte är att öka förståelsen för hanteringen av informationssäkerhet i verksamheter samt informationssäkerhetens betydelse för olika verksamheter.Den teori som jag tar upp i denna uppsats behandlar olika aspekter på hur arbetet med informationssäkerhet kan och bör ske. Den tar även upp problematiken med hur man ska gå till väga för att ändra användarnas attityd gentemot informationssäkerhet.Det empiriska materialet till denna uppsats har jag hämtat in genom intervjuer utformade utifrån Oscarssons [Osc01] ISV-modell. Jag har studerat LIU-IT som är Linköpings universitets huvudsakliga leverantör av skyddsartefakter samt en av de större institutionerna. Det egna empiriska materialet har jag sedan kompletterat med sekundär data.De slutsatser som kunnat dras utifrån denna uppsats är att informationssäkerhetsnivån på LIU-IT skiljer sig markant från den studerade institutionen.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är ett virus som finns enzootiskt i Europas hundpopulation. Vid infektion hos vuxna hundar ses generellt inga eller milda symtom och viruset ligger sedan kvar latent i kroppen. Infektion av en dräktig tik kan dock resultera i abort eller dödfödsel av fostren och infektion av valpar yngre än tre veckor leder oftast till döden. Det finns ett antal faktorer som man funnit verkar predisponerande för en infektion med CHV-1, inklusive stress, kennelstorlek, kennelhosta samt bristande hygien. Det har föreslagits att en infektion skulle kunna förhindras genom isolering av tiken eller genom att höja valparnas temperatur. Det finns dock inga vetenskapliga stöd för att dessa två tillvägagångssätt skulle vara speciellt effektiva.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Lymfom är inte vanligt förekommande hos hästar, men det är den mest förekommande maligna tumörformen. Det är en lymfoproliferativ sjukdom som kan uppträda kliniskt på många olika sätt och det finns många olika tumörsubtyper. Det är därför viktigt att kunna definiera lymfom hos häst på ett bra sätt. Det kan göras genom att klassificera sjukdomen i fyra olika kategorier och från dessa kategorier sedan dela in tumörerna i olika subgrupper. De vanligaste subgrupperna hos häst är T-cellsrika B-cellslymfom, perifera T-cellslymfom och diffusa stora B-cellslymfom. Det är inte alltid lätt att diagnostisera lymfom hos häst.

Bakgrund: HIV/AIDS är idag en sjukdom som varit känd för oss i snart tre decennier. Synen på människor som har HIV har förvisso ändrats. Trots förändringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap både ute i samhället och inom sjukvården. Vid en närmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rädslor finns kvar mot personer med HIV även hos sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Rift Valley fever (RVF) är en i Sverige relativt okänd sjukdom som främst drabbar tama idisslare, men också har en stor zoonotisk potential. Då sjukdomen är vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya områden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, främst till Sverige men även till andra länder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmågan att bära Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns både i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen år 2000 spreds från den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser många epidemiologer det bara som en tidsfråga innan sjukdomen får global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos dräktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgå till 80-100% hos både får och nöt.

SAMMANFATTNINGBakgrundEbolasmitta orsakas av ett virus som sprids via kroppsvätskor och har orsakat utbrott vid flera tillfällen i världen. Utbrottet som startade år 2013 i Västafrika räknas som det största utbrottet hittills. I och med att människor reser allt mer blir också risken att epidemier som denna ska kunna drabba även Sverige större. Detta kräver en beredskap hos sjuksköterskor och de verksamheter där de arbetar. Ansvaret för att denna beredskap upprätthålls finns enligt lag hos både arbetsgivare och arbetstagare.

Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 år sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och år 1971 vandrade 5 individer över tillHärjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer på 1980-talet menhjorden består nu av endast 8 stycken individer. Med hjälp av bidrag från privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen står inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med säkerhet då det är otydligt hur nära besläktade individerna i ursprungshjordenfrån 1971 var.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) är ett växande område idag, både bland användare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för människor som samarbetar i grupper för att uppnå fastställda mål. Mitt arbete har omfattat en undersökning på Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att fastställa användares åsikter om vilka förväntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att området datorstött samarbete innebär. Arbetet har genomförts dels via en enkätundersökning och dels via en intervjuundersökning.Användare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i ämnet datorstött samarbete, där kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Afrikansk svinpest (ASF) är en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba både tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade djur men även via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gången i Kenya på 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits även utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och därifrån vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.Då viruset kan spridas på flera olika sätt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta är dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade djur och djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av djurhållning. Riskfaktorerutöver de som påverkas av människan är närvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.