The purpose of this degree project is to clarify how five Kenyan Life Skills teachers discuss about hiv and aids education. Furthermore, to reveal whether the validity claims in their verbal communication refers to facts, morality or personal experiences. This, I will study by examine the teachers knowledge of, and attitudes towards, the disease. The teaching methods they are using and the basis of their validity claims. I have chosen to use semi-structured interviews as method and the theoretical framework is based on Jürgen Habermas theory of universal pragmatics.My result shows that there is a dilemma about whether the respondents knowledge is sufficient or insufficient.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) ställs inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som är relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering är ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försämrad livskvalitet för personen i såväl den privata som den offentliga sfären. Orsaken till stigmatiseringen är komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra påverkan på individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras på 17 vetenskapliga artiklar där fokus ligger på anledningar till att berätta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan få för individens liv.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.

Mul- och klövsjuka (MKS) är en av världens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar både vilda och domesticerade klövbärande djur. Orsaken är ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av västvärlden är fria från MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje år. Hur problemet behandlas skiljer sig därmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Introduction: Every year about 450 women in Sweden are diagnosed with cervical cancer, almost 200 die and thousands undergo surgery because of cell changes in the cervix. A HPV infection can lead to cervical cancer and therefor costs for the society. The implementation of a vaccination program against HPV is a way to avoid these costs. Aim: The study aimed to calculate the economic impact of the HPV- vaccination program for children in Sweden through a cost-benefit analysis. Method: In this analysis, status quo was compared with non-administration of the HPV-vaccine for the selected cohort of ten-years-old girls in Sweden.

Hiv är ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgång i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förändras mer än vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv på olika sätt. Utifrån internationella mål har nationella och lokala mål skapats och till dessa har delmål satts upp. Som komplement till den befintliga vården finns rikstäckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga. Organisationen anses vara ett viktigt delmål i samhällets arbete om hiv frågor i Jönköpings län och får därför ekonomiskt stöd i form av landstingsmedel. För att undersöka Noaks Arks arbete har här gjorts en kvalitativ utvärderingsstudie.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt två år. Hos små barn kan RSV ge svåra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vårdas på sjukhus på grund avRSV. Genom primärprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begränsasav människors insikter och kunskaper om vad som finns tillgängligt.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna på svenska eller engelska.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) är en epidemi där världens utvecklingsländer är hårdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvårdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero på okunskap och rädsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Forskningen om artificiella immunsystem försöker använda människans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem på egen hand skall kunna försvara sig mot okänt inkräktande, till skillnad från traditionella antiviruslösningar som bygger på manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hävdar att människans immunförsvar inte är någon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser användarnas behov av säkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och människor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser ställs upp som beläggs med data från den immunologiska forskningen, Microsofts säkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar från antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte är förenliga med de hypoteser som relaterar till människans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose användarnas behov av säkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, där de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger på monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen går att belägga, där grundbulten är att människans immunförsvar skyddar behovet hos sin värd, den mänskliga individen, till skillnad från det artificiella immunsystemet, som inte är tänkt att skydda behovet hos sin värd, själva datorsystemet, utan snarare behovet hos användaren av datorsystemet..

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader.