Sök:

Sökresultat:

42 Uppsatser om Feline - Sida 3 av 3

Validering av smärtformulär för katt

The objective of this study was to assess validity and reliability for five different owner-completed instruments evaluated to assess chronic musculoskeletal pain in cats. All of the instruments were questionnaires, three asking about behavioral changes, one about the degree of pain and one about quality of life. One of the instruments was written originally in Swedish, the other four instruments were translated into Swedish before use. Data available were records from 57 cats with no signs of pain and 11 cats with different pain-related diagnoses. The diagnoses were ensured by clinical examination including palpation and manipulation of joints, gait testing on a force-plate and X-ray scans. Instrument 1 was completed by 57 pain-free and 11 pain-affected cats.

Behandling av felin infektiös peritonit : en uppdatering

Felin infektiös peritonit (FIP) är en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen är ett stort problem inom veterinärmedicinen då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Detta gör att det är en fruktad sjukdom, både för katterna som drabbas och djurägare såväl som för veterinärer som inte kan göra något mer än att konstatera en diagnos, vilket så gott som alltid innebär en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De behandlingar som tas upp är polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- såväl som in vivo-försök, antivirala aspekter såväl som nya fakta angående immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det ännu inte finns ett bra botemedel är mycket på grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen där stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar på hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förväntas i framtiden.

Påverkan av frysning på spermiemorfologin hos kattdjur, med tamkatt som modelldjur

Världens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) är det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dålig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvårar räddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, är i nuläget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion är viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom använts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lämpligt att använda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta används som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmässigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Utsöndring av FCoV från kliniskt friska hankatter

Felint coronavirus (FCoV) är vanligt förekommande hos våra katter. Viruset i sig orsakar för det mesta inga symtom alls eller en mild enterit, men hos vissa individer muterar viruset och orsakar den dödliga sjukdomen Felin infektiös peritonit (FIP). De flesta katter som smittas av FCoV bär på viruset i veckor till månader för att sedan göra sig av med det. Vissa katter blir persistenta bärare och smittspridare. Eftersom viruset är så spritt i vår kattpopulation är det svårt att sanera en besättning från FCoV.

Reproductive physiology of the female cat

The cat is one of our most common pets. Understanding the reproductive physiology of the queen is important, not only for the knowledge of our domestic cats but also for wild undomesticated Feline species, many of which have been reported endangered. Understanding the mechanisms behind the estrous cycle, ovulation and pregnancy is also important for handling the feral cat populations that are a problem in several countries. The purpose of this literature study is to look into the hormonal patterns of the reproductive physiology of the female cat, with focus on ovulation, pregnancy and pseudo-pregnancy, and from this information determine in which fields more research would be needed. The female cat is seasonally polyestrous in Sweden, meaning that she can have several estrous cycles during the breeding season but goes through a long period of reproductive dormancy during the darker months of the year. The queen is considered an induced ovulator, with copulation triggering the release of luteinizing hormone (LH) from the pituitary gland needed for ovulation.

Hur en för tidig avvänjning påverkar kattens beteende

Enligt svensk lag måste alla katter vara minst 12 veckor vid försäljning. I bl.a. Storbritannien kan kattungar dock säljas vid 8 veckors ålder. Med utgångspunkt från detta har jag ställt upp de två frågeställningarna ?hur påverkas kattens beteende om avvänjningen från modern sker före 12 veckors ålder?, och ?vilka problem kan man som djurägare få med sin katt om den avvänjs för tidigt?. Med begreppet beteendeproblem menas beteenden som anses oacceptabla av djurägaren, som ?wool-sucking? eller överdriven vokalisering.

On the hunt for improvements : possibilities of increasing welfare in captive cheetahs through hunting enrichment

The cheetah (Acinonyx jubatus) is one of the big Feline species kept in zoos worldwide. The wild populations are quite small and therefore the captive population make up an important part of the total population of the world. Although life in the wild is not always easy and a captive environment provides shelter and food it does not come without problems. In captivity cheetahs become chronically ill and also develop stereotypic behaviours. Neither of these are problems in wild populations and both can be linked to stress in captivity.

Lämplig ålder för kastration av katt

Denna litteraturstudie omfattar tidig (före 12 v ålder) och prepubertal (före könsmognad) kastration av katt, med fokus på effekter till följd av ingreppet. Då den nuvarande åldersrekommendationen om sex månader för kastration av katt står under revidering sedan september 2013 är syftet med denna uppsats att identifiera och redogöra för de reservationer som föreligger med tidig respektive prepubertal kastration. De aspekter som framhålls i studien som problematiska är bl.a. tillväxtstörningar, epifysfrakturer, övervikt, tumörer, narkosrisk, beteenderelaterade problem etc. Med hjälp av genomförda studier i ämnet kan många av de reservationer som förknippats med ett tidigarelagt ingrepp dementeras, samtidigt som flertalet av riskerna i samband med ingreppet kan konfirmeras. Den huvudsakliga frågeställningen i studien är huruvida fördelarna med en sänkt kastrationsålder överväger de eventuella riskerna. Internationellt har metoden redan fått fäste och används främst i avseende att få kontroll över och begränsa den viltlevande kattpopulationens utbredning.

Felin infektiös peritonit

Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

Canine S- and M/L- cone electroretinograms

Full-field flash electroretinography is an electrodiagnostic method used to examine the function of retinal cells. Light stimulation of the eye elicits electrical potentials in the retina. By aid of a corneal electrode and a reference electrode close to the back of the eye, the electrical potentials can be recorded and presented as an electroretinogram (ERG). ERGs driven by mainly one type of cones can be used to examine the function of a single cone class. In human beings, studies have shown the cone class sensitive to light of short wavelengths, the S-cones, to be more vulnerable to acquired damage than the other cone classes (Daley et al., 1987; Gouras et al., 1993; Greenstein et al., 1989). Dogs have two cone classes, S-cones, and M/L-cones (most sensitive to medium to long wavelengths).

Oralt skivepitelkarcinom på katt : uppkomst och förekomst

Oralt skivepitelkarcinom är den överlägset vanligast förekommande tumören i munhålan på katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget består av denna cancerform. Lokala infiltrationer är vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen är relativt låg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettårsperiod och även efter behandling är överlevnadschanserna relativt små. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ätsvårigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkäke, ökad salivering, svårigheter då katten ska tvätta och slicka sig samt felaktigt bett med skador på gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulära gingivan eller i de sublinguala delarna av munhålan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden. Det är osäkert hur oralt skivepitelkarcinom på katt uppstår men forskningen pekar på att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.

Kattpest : kliniskt uttryck och immunoprofylax

Kattpest är sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket är ett smittoämne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott både inom Sverige och i övriga världen. Sjukdomen drabbar främst unga individer där en mortalitet över 90 % kan observeras. Gällande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellär hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. Gällande adulta individer påvisar FPV istället en affinitet för celler i benmärg, gastrointestinalkanal och lymfoid vävnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

<- Föregående sida