Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka den amerikanska arménsföreställningar om motståndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frågeställningar som ska ge mig svaret är: Vilka föreställningarom motståndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter är detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotståndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.Motståndsgruppen är svår att skilja från andra som gör motstånd eller protesterar. Det kan finnasflera motståndsgrupper, men motståndsgrupper klumpas ihop med milis, gäng, kriminella, utländskaagenter och terrorister. Motståndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill åtgärda verkligaeller upplevda missförhållande.

Fuktsäkerhet är ett växande begrepp inom byggbranschen och det läggs ner mer och mer tidpå att konstruktioner ska bli fuktsäkra. Fukt är komplicerat att beräkna och det kan därförunderlätta att använda ett beräkningsprogram som hjälpmedel. Wufi är ett tysktfuktberäkningsprogram som nyligen har utkommit i en svensk version. Detta program harWSP investerat i för att lättare kunna bedöma fuktsäkerheten i konstruktioner. WSP varintresserade av en studie av Wufi för att underlätta introduktionen av programmet i företaget.Målet med rapporten är att klargöra hur grundläggande parametrar ska beaktas i programmetoch hur tillförlitligt programmet är. För att möjliggöra en bedömning av programmet inleddes arbetet med självstudie avprogrammet, som avslutades med en kort utbildning i programmet.

I denna uppsats vill vi undersöka hur små svenska aktiebolag inom tjänstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplägg. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur små företag bedriver sitt ekonomiarbete är vi även intresserade av att ta reda på vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill också undersöka om det i små företag finns den kunskap och det intresse som krävs för att fullt ut kunna förstå och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. Vi använder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkätundersökning. Intervjuerna har genomförts med åtta små företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick även förfrågan att besvara en enkätundersökning.

Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Nackbesvär är ett samhällsproblem både gällande välmående och indirekt en kostnad för samhället. Gällande ett års incidens av nackrelaterade besvär har Skandinavien högre medelvärden än övriga länder i Europa och fler kvinnor än män drabbas. Vid screening av nackbesvär med en multidimensionell inriktning baserad på en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis på ett sådant är en framåtskjuten huvudhållning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlärning vid dysfunktionell postural hållning hos personer med långvariga nackbesvär.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten.

Globaliseringen har medfört ökad konkurrens. För att kunna hävda sig på en konkurrensutsatt marknad måste företag hitta olika sätt för att skapa mervärde för kunderna. Enlig denna studie framgår det att det finns två olika sätt att skapa mervärde för kunden. Det första är värdedistribution och det andra värdeskapande processer. I konkurrensen om kunden är priset en så viktig faktor att företagen under lång tid valt att fokusera på att minska sina kostnader.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.

Verksamhetsöverlåtelser är enligt 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen undantagna från mervärdesskatt. Motsvarande EU-rättsliga bestämmelser återfinns i artiklarna 19 och 29 mervärdesskattedirektivet. En analys av bestämmelsen är intressant eftersom det förekommer vissa problem kring tillämpningen. Svårigheter att bedöma bestämmelsens tillämpnings-område i ett specifikt fall kan leda till oklarheter huruvida undantaget är tillämpligt eller inte.

I dagens samhälle är runt två miljoner svenskar störda av trafikbuller, samtidigt som bilismen och vägtransporterna ökar. För att få en säkrare trafikmiljö med ett jämnare körsätt är det populärt att bygga om vanliga korsningar till cirkulationsplatser.Denna rapport fokuserar på vad som händer med bullernivåerna då trafiken passerar en cirkulationsplats. Undersökningarna har genomförts genom att beräknade bullernivåer jämförts med uppmätta värden från olika cirkulationsplatser. Arbetet inleds med en litteraturstudie om ljud- och bullerfrågor.Bullermätningar utfördes vid totalt åtta olika cirkulationsplatser, där både ekvivalentnivåer och maxvärden samlades in. Därefter beräknades medelvärden av dessa.

Allt eftersom världen blir mer globaliserad ökar konkurrensen på marknaden. Detta sätterpress på företag vilket leder till stora behov av effektivisering. Företaget Toyota har verkatframgångsrikt på marknaden, detta har medfört att deras verksamhetsstrategi fått storuppmärksamhet. På grund av dess resurssnåla och effektiva tillvägagångssätt kom dennaverksamhetsstrategi att kallas Lean. Lean berör alla delar i en verksamhet, en del företagbörjar endast tillämpa Lean-produktion.

Syfte: Syftet för studien var att undersöka förskollärares uppfattning om specialpedagogen som professionell samtalspartner i arbetet med att skapa en förskola för alla.Centrala frågeställningarVilka erfarenheter av specialpedagogen som professionell samtalspartner fanns hos informan-terna? Hur upplevdes handledningen?Vilka metoder upplevdes mest verksamma för den egna kunskapsutvecklingen och (för)skolutvecklingen när det gällde att skapa en förskola för alla?Teori: Studien var från början helt kvantitativ. Litteraturdiskussionen berörde förskolans re-spektive specialpedagogikens historia. Därefter presenterades bakgrunden till den specialpe-dagogiska påbyggnadsutbildningen som grundades 1990 och reaktionerna på densamma. Handledning som begrepp ventilerades liksom några förekommande samtalsmodeller och röster om handledning.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

I HFD 2014 ref 76 ändrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och fastställer hur beräkningen av bruttolönen ska göras för utländska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillämpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stå för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgår från en bruttolönebeskattning krävs att en gross-up görs från nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser är eniga om.