Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Bakgrund och problemställning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsäkerställa att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. Regelverketinnebär bland annat att kvaliteten på bankernas kapital skall stärkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i så fall kommer införas i två steg,år 2013 och 2015.Beräkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig åt avseende utfall på kapitaltäckning, kostnadför implementering och tillstånd för användande.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen.

Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet.

I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa?Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna.

För alla producerande företag är material och komponenter en förutsättning för att kunna tillverka sina produkter och uppfylla kundernas krav och önskemål. Stora orderkvantiteter bidrar till högre lagernivåer och ökad lagerhållningskostnad men möjliggör en hög leveransservice. Små orderkvantiteter bidrar till lägre lagerhållningskostnad men risken finns att bristsituationer uppstår som kan orsaka produktionsstörningar. Förändrade förutsättningar, såsom ökad efterfrågan eller senarelagd leverans från leverantör, gör det ännu svårare för företag att leva upp till kundernas krav och önskemål. Det krävs ständiga avvägningar mellan resursutnyttjande, kapitalbindning och leveransservice för att hitta bästa totallösning.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det genom en övergång från erfarenhetsbaserade arbetssätt till användning av vedertagna optimeringsmetoder finns möjlighet till kostnadsbesparingar för ingående lager i O-fabriken på Volvo Cars motorfabrik i Skövde (SkEP).SkEP dimensionerar idag sina lagernivåer på erfarenhetsmässiga grunder, vilket enligt teorierna inte är helt optimalt ur ett kostnadsperspektiv. Det antas därför att det kan finnas en stor förbättringspotential om SkEP istället börjar använda optimeringsmetoder för att beräkna lager- och orderstorlekar. SkEP upplever i dagsläget inte några större problem, däremot villde veta hur pass bra deras lagernivåer egentligen är. Motiveringen till varför just O-fabriken är intressant är att cylinderhuvudena som tillverkas där är de enda komponenterna som påverkas av den aggregerade slutkundsefterfrågan och därför även kan tillämpas som typexempel vid optimering av andra komponentlager.Metoden som används i uppsatsen är i första hand kvalitativ primärdata i form av intervjuer och observationer samt till viss del sekundärdata, i form av kvantitativ information från SkEPs interna datasystem, CDEC, och en teoretisk studie i ämnet lagerstyrning.Uppsatsen börjar med en teoretisk genomgång av ämnet, vilken till största del bygger på professor Stig-Arne Mattssons publikationer. Där tas de beräkningsmetoder som används i arbetet upp, så som Kapitalbindning, EOQ, SERV2 och beräkning av säkerhetslager.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del i ett barns utveckling. I Sverige rekommenderas barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen. Barn är fysiskt aktiva bland annat för att det är roligt, göra något de är bra på och att hålla sig i form. Många tidigare studier har dragit slutsatsen på hur viktig skolans roll i påverkan av barns fysiska aktivitet. Många skolor idag är dåligt utvecklade när det gäller hälsofrämjande åtgärder men det finns en stor potential att utvecklas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad skolan har för hälsofrämjande åtgärder under skoltid för att öka den fysiska aktiviteten hos barn i åldrarna 6-12 år.Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts för att samla in aktuell forskning och kunskap för att få en överblick över området.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Varumärkets betydelse har under de senaste årtiondena förändrats, från att enbart informera om en produkt eller tjänst till att också fylla ett känslomässigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur Riksmäklaren arbetar med sitt varumärke. Ett aktivt varumärkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumärke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mäklarföretag förekommer intern konkurrens på grund av provisionslön. Svårigheten i Riksmäklarens varumärkesarbete ligger därför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumärkets betydelse.

Bakgrund och problem: Expandering av multinationella företag har fått till följd att en internationell harmonisering av redovisningen har efterfrågats för att öka jämförbarheten mellan företag. Resultatet av detta har blivit att EU beslutat att införa gemensamma redovisningsregler för alla börsnoterade företag. Dessa skall från och med den 1:a januari 2005 följa IAS/IFRS. Reglerna innebär bland annat att goodwill numera inte skrivs av utan istället skall nedskrivningsprövning utföras minst årligen. Vid nedskrivningsprövningen föreligger inslag av bedömningar vilka är av intresse att studera.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud.