Sökresultat:
824 Uppsatser om Fastighetsnära insamling - Sida 43 av 55
Genka kikaku? MÄlkostnadskalkyleringens förekomst samtanvÀndning bland svenska företag pÄ Stockholmsbörsens Mid Cap? samt Small Cap?lista
Bakgrund och problem; Dagens globala marknad krÀver att företag tillfredstÀller kundersbehov och skapar vÀrde samtidigt som de reducerar kostnader. MÄlkostnadskalkylering Àr ettmodernt kostnadsverktyg som utvecklades av Toyota under 1960-talet. I tidigare forskningbeskrivs MÄlkostnadskalkylering som en framstÄende kalkylmetod, men empiriska resultatvisar pÄ begrÀnsad förekomst. Det rÄder begrÀnsad forskning kring Àmnet i stort. Större delenav forskningen har fokuserat pÄ faktorer som kan pÄverka beslut att implementeraMÄlkostnadskalkylering, vilket mestadels studerats bland tillverkande företag.
Erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak : en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd
Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak samt utreda
klimatförhÄllanden och odlingsförutsÀttningar pÄ Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd i Malmö.
Uppsatsen avslutas med förslag pÄ förbÀttringar och ÄtgÀrder för grönsaksodlingen pÄ taket i
Augustenborg. Arbetetet omfattar sÄledes en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har
tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier pÄ plats i Augustenborgs taktrÀdgÄrd.
Takodling av grönsaker anknyter till sÄvÀl gröna tak som stadsodling och dess popularitet
ökar i vÀrlden. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i vÄra
storstÀder. Tak Àr outnyttjade platser med god potential för odling.
Bilindustrins Kommunikation ? En studie om betydelsefulla argument och positionering mot en vinnande marknadsföring
sÀnds ut av företagen störs och pÄverkas av mÄnga omvÀrldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvÄrare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön Àr en faktor sompÄverkar mÄnga av dagens industrier och sÄ Àven bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och fÀrre sÀtt att differentiera sig blir positionering och vilka argument somkoncentreras pÄ i kommunikationen centralt.Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvÀrldsfaktorer som pÄverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. MÄlet Àr att slutligen kunna pÄvisa vilka specifika argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av bÄde primÀr likvÀlsom sekundÀr data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering.
Tillbaka till ett aktivt liv : En enkÀtstudie om motivation hos knÀskadade idrottare till rehabilitering
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en frÀmre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkÀt. EnkÀten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkÀter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.
Kan intaget av metaller vid konsumtion av svamp som vuxit nÀra glasbruk utgöra en hÀlsorisk?
Det finns ca 80 000 misstÀnkt eller konstaterade förorenade omrÄden i Sverige idag. Inom dessa omrÄden kan det finnas vÀxter, svampar, bÀr och frukt som tar upp föroreningar. Konsumtion av dessa vegetabilier innebÀr humanexponering av till exempel tungmetaller som i sin tur kan innebÀra en hÀlsorisk. Inom glasriket i SmÄland har det funnits 81 glasbruk. I glastillverkningen anvÀndes stora mÀngder tungmetaller.
Exponering i butiken : Specialexponering av klÀder och exponeringens pÄverkan pÄ kunder
SammanfattningAtt veta hur man kan pÄverka och attrahera kunderna med hjÀlp av exponeringar kan vara av stor betydelse för butikerna och butikscheferna. Med allt större konkurrens i alla branscher blir kampen om varje enskild kund allt mer pÄtaglig. DÀrmed uppstÄr behovet för butikerna att fÄ veta pÄ vilket sÀtt de kan kommunicera med sina kunder för att fÄ den respons frÄn kunderna som man efterstrÀvar alltsÄ att fÄ till ett köp. Med hjÀlp av butikskommunikation sÄ kan butikerna uppnÄ flera syften. Dessa Àr bland annat att skaffa nya kunder, öka de inköp de befintliga kunderna gör m.m.
De digitala verktygens roll i tidig lÀs- och skrivinlÀrning : LÀrares förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i undervisningen
Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.
Levande skyltar efter döden : informationstavlor vid begravningsplatser
Tjugotre
kyrkogÄrdar
och
begravningsplatser
har
studerats
med
avseende
pÄ
den
information
som
delges
besökaren.
HuvudmÄlsÀttningen
har
varit
granskning
av
de
informationstavlor
som,
om
de
överhuvudtaget
finns,
möter
gravplatsbesökarna
vid
entréer.
Urvalet
av
kyrkogÄrdar
och
begravningsplatser
har
skett
strategiskt
och
konsekutivt;
strategiskt
dÄ
platserna
valts
med
ett
rimligt
avstÄnd
frÄn
Lund
och
konsekutivt
dÄ
valen
skett
i
form
av
den
följd
som
platserna
uppenbarade
sig.
Ingen
kyrkogÄrd
eller
begravningsplats
valdes
bort,
varför
bortfall
inte
noterats.
Begravningsplatsens
mÄlgrupp
utgörs
inte
endast
av
de
som
vistas
dÀr
i
syfte
att
besöka
en
viss
gravplats.
I
grova
drag
kan
besökarna
pÄ
en
kyrkogÄrd
delas
in
i
tvÄ
grupper:
de
som
besöker
en
specifik
grav
(anhörig,
slÀktforskning
etc.)
och
flanören
(promenad,
rekreation,
transportstrÀcka).
Oavsett
besökssyfte
ska
det
vara
lÀtt
att
navigera
och
finna
vidare
information
pÄ
och
om
begravningsplatsen.
Upplysningsarbete
och
kommunikation
med
besökare
Ă€r
en
viktig
funktion
i
arbetet
med
begravningsplatser.
Hur
denna
kommunikation
implementeras
Ă€r
frÄgestÀllning
och
motiv
för
föreliggande
kvalitativa
studie
och
förslag
till
vidare
undersökningar.
SĂ€rskilt
fokus
har
lagts
pÄ
hur
det
för
begravningsplatser
sÄ
signifikanta
gröna
kulturarvet
kommuniceras
och
presenteras
för
besökaren.
UtifrÄn
kategorierna
planskiss,
kontakt/öppettider,
kulturarvsinformation
och
tillgÀnglighetsanpassat
kan
man
konstatera
att
15
av
23
besökta
begravningsplatser
har
nÄgon
form
av
planskiss.
TvÄ
av
dessa
var
i
sÄ
dÄligt
skick
att
de
ej
var
brukbara.
Endast
fyra
av
informationstavlorna
bedömdes
som
ÀndamÄlsenliga
utifrÄn
sammanlagt
tre
av
de
fyra
kategorier.
13
av
dem
uppfyller
tvÄ
kategorier.
Fem
av
begravningsplatserna
saknar
helt
uppgifter.
Ingen
av
de
besökta
begravningsplatserna
har
lyckats
kombinera
samtliga
fyra
variablerna.
All
insamlad
information
kring
dessa
fyra
kategorier
kan
inrymmas
i
variablerna
hitta
dÀr,
förstÄ
omrÄdets
vÀrden,
uppleva
omrÄdet
och
kontakta
och
pÄ
sÄ
sÀtt
kan
informationstavlornas
totala
meningsskapande
i
förhÄllande
till
platsen
utlÀsas.
En
metodologisk
svikt
föreligger
dÄ
insamling
av
data
skett
frÄn
ett
begrÀnsat
omrÄde(vÀstra
SkÄne)..
Matematikboken och Zahlenreise : En komparativ studie kring matematikundervisningen i Sverige och Tyskland
Syftet med denna studie Àr att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolÄr 3, Ä ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och Ä andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklÀrare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra lÀromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda pÄ vilken arbetsform som Àr vanligast pÄ matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolÄr 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolÄr 3 enligt gÀllande styrdokument, vilken matematikbok som anvÀnds i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare lÀromedel som anvÀnds utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolvÀsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lÀrandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvÀgagÄngssÀtt för insamling och bearbetning av data samt de etiska stÀllningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete Àr den vanligaste arbetsformen pÄ matematiklektionerna i bÄda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolÄr 3 skiljer sig Ät. Resultaten tyder pÄ att det i den svenska skolklassen fÀsts större vikt vid att fÄ eleverna att förstÄ kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förvÀntas tillÀgna sig mÄnga, till viss del originella, kunskaper och fÀrdigheter. Den mest pÄfallande skillnaden vid jÀmförelsen av matematikböckerna Àr att matematikboken som anvÀnds i den tyska skolklassen Àr mycket mera omfattande Àn matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen. Matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen uppvisar dÀremot en tydligare struktur.
Alkoholkonsumtion bland unga idrottare : En jÀmförande studie mellan lag- och individuella idrottare
Alkohol Àr en av de frÀmsta orsakerna till ohÀlsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar Ärligen miljarder för det svenska samhÀllet. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bÀst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-Äriga ungdomar som Àr aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvÀrsnittsdesign dÀr grupper jÀmfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 Är och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval anvÀndes för att göra grupperna sÄ lika som möjligt med avseende pÄ viktiga förvÀxlingsfaktorer.
Bloggning- en ny pjÀs i marknadsföringsspelet. : En kvalitativ studie av företagsbloggen som kanal för marknadskommunikation.
 Bloggen har under senare Är vuxit i popularitet, bÄde bland privatpersoner och företag. En mÀngd praktiker har hyllat bloggen som det nya kommunikationsmediet inom marknadsföring, frÀmst pÄ grund av bloggens potential att skapa förtroende och bygga dialog med företagets kunder.Marknadsföringen har idag blivit mer utmanande och företagen fÄr allt svÄrare att vinna kundernas uppmÀrksamhet i dagens informationstÀta samhÀlle. Kraven pÄ företagens kommunikation förÀndras: kunderna vill bli talade med istÀllet för till och det finns ett tilltagande behov av att kommunikationen ska bygga förtroende med externa publiker. En trend som kan uppfattas Àr att alltfler företag gÄr mot ett relationsorienterat synsÀtt av marknadsföring för att knyta kunderna nÀrmare sig.Trots företagsbloggens ökande populÀritet Àr de mÄnga företag som vÀljer att inte blogga. Orsakerna menas vara rÀdsla för exponering.
Ăr det vanligare att pojkar vĂ€ljer bort moderna sprĂ„k?
Syftet med denna studie har varit att fÄ en inblick och ökad förstÄelse för ungdomars sprÄkval, inlÀrning och motivation till sprÄkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i sprÄkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor vÀljer sprÄk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien Àr gjord ur ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus, inlÀrningsstrategier och motivation. Intervjuer med Ätta sprÄklÀrare samt insamling av sprÄkgruppslistor frÄn tre olika skolor har anvÀnts och bearbetats. De tre skolorna Àr belÀgna i en och samma förort norr om Stockholm.
Att fÄ igen för gammal ost
Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.
Fritidshemsverksamhet för de Àldre eleverna
I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka vad orsaken kan vara att de Ă€ldre eleverna tar avstĂ„nd eller slutar pĂ„ fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrĂ„gas. Ănskan var att fĂ„ belysa de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkĂ€ter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bĂ„de kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att fĂ„ tilltrĂ€de till bĂ„de eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.VĂ„ra resultat analyserades med hjĂ€lp av tvĂ„ teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjĂ€lp av tidigare forskning. Resultatet visar att de Ă€ldre eleverna tycker det Ă€r trĂ„kigt pĂ„ fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras Ă„lder och mognad.
GrundlÀggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie
I Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n finns det över 1800 broar i det allmĂ€nna vĂ€gnĂ€tet och flertalet av dessa Ă€r betongbroar. Ăven om brobestĂ„ndet underhĂ„lls kontinuerligt Ă€r det ibland nödvĂ€ndigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vĂ€gstrĂ€ckningar och förbĂ€ttringar av trafiksĂ€kerheten. Dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r en stor kostnad för samhĂ€llet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att broarna byggs pĂ„ det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sĂ€ttet. Denna undersökning baseras pĂ„ studier av 15 stycken mindre plattrambroar belĂ€gna i Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n.