Sökresultat:
1544 Uppsatser om Fastighetsförvaltande bolag - Sida 29 av 103
Vad krÀvs för att köpa ett företag?
Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.
Ăr IASB's kĂ€rlek till utvecklingsaktivering besvarad? : En studie kring redovisningsexperters syn pĂ„ hur kvalitativa redovisningsegenskaper pĂ„verkats
Ă
r 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par Är innan hade övergÄngen pÄbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrÄdets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnÄ ett antal kriterium.
Revisorns oberoende - en studie om hur revisorer kan stÀrka sitt
Revisorns oberoende har blivit uppmĂ€rksammat under de senaste Ă„ren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom nĂ€ringslivethar blivit mer komplext. Det hĂ€r har lett till en ökad reglering som pĂ„verkarrevisorns oberoende med begrĂ€nsningar vad revisorn fĂ„r göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, dĂ€r olika hot som kan Ă€ventyrarevisorns oberoende tas upp. Ăven Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mĂ„l att stĂ€rka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommittĂ©. Det Ă€r vanligt attallmĂ€nheten förvĂ€ntar sig att revisorn ska göra mer Ă€n vad denne kan och fĂ„rgöra, vilket kallas förvĂ€ntningsgapet.Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och smĂ„ bolag.
Den nya Melodifestivalens vinnare och förlorare - en granskning av Sveriges största TV-program
Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vÄr historia blev mer intressant pÄ ett mikroplan dÀr vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt pÄ den monetÀra delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit vÀldigt trÄkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krÀvs för att pÄ djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som pÄ det ena eller andra sÀttet Àr inblandade i denna historia..
TrÄdlösa nÀtverk - Analys av förutsÀttningar och förslag pÄ utformning
Detta arbete beskriver och analyserar vilka förutsĂ€ttningar som Ă€r viktiga att ta hĂ€nsyn till vid en installation av ett trĂ„dlöst nĂ€tverk hos SYSteam. Ămnet trĂ„dlösa nĂ€tverk Ă€r omfattande och komplext och mĂ„nga i branschen saknar idag kompetens inom omrĂ„det. Det finns en uppsjö av olika komponenter, krypteringar och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Detta arbete har utförts i samarbete med SYSteam Network Center (SNC), som vill undersöka möjligheterna och vilka förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att kunna erbjuda ett gemensamt trĂ„dlöst nĂ€tverk som uppfyller kraven att vara sĂ€kert, skalbart och centralt administrerbart frĂ„n SNC. SNC vill skaffa sig en uppfattning om vilket behov som de olika bolagen hos SYSteam i Huskvarna har av ett trĂ„dlöst nĂ€tverk, och dĂ€rmed fĂ„ fram en gemensam bild av hur ett trĂ„dlöst nĂ€tverk bör utformas.
?Det behövs alltid komma in nytt blod? : En studie om arrangörers möjligheter i framtida festivaler.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter nÀr festivallandskapet förÀndras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förÀndringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptÀcka istÀllet för att bevisa fenomenet och dÀrav anvÀnds kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen sÄ djup som möjligt. Respondenterna jobbar pÄ ett eller annat sÀtt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förÀndringen i driftsform bÄde begrÀnsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förstÄelse för vad en arrangör mÄste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.
RÀnteavdragsbegrÀnsningar : De nuvarande reglernas förenlighet med etableringsfriheten
Skatteverket identifierade tidigt förekomsten av koncerninterna skatteplanerings-förfaranden med rÀnteavdrag. Regeringen befarade att den svenska skattebasen skulle urholkas om ÄtgÀrder mot dessa förfaranden inte vidtogs. 2009 infördes de första rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna för att sedan utvidgas 2013. De svenska reglerna har effekten att utlÀndska bolag drabbas av begrÀnsningarna i högre omfattning Àn inhemska, vilket innebÀr att reglerna riskerar att inskrÀnka den fria etableringsrÀtten inom EU.Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida de svenska rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna Àr förenliga med etableringsfriheten inom EU. FrÄgan kring reglernas förenlighet med EU-rÀtten Àr viktig för alla som verkar pÄ den inre marknaden inom EU.
FriskvÄrdsbidragets inverkan pÄ hÀlsan ? En kvantitativ studie om attityder till friskvÄrdbidraget
HÀlsa och friskvÄrd Àr vanliga begrepp idag. Dagligen finns det rubriker i tidningar om hur viktigt det Àr att motionera, Àta rÀtt och leva hÀlsosamt för att mÄ bra. För lite motion och ett stillasittande arbete kan leda till vÀllevnadssjukdomar sÄsom övervikt, som i sin tur ökar risken för högt blodtryck, typ II diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. OhÀlsa fÄr ekonomiska konsekvenser bÄde för den enskilde och för arbetsgivaren. Företag kan spara pengar genom att arbeta med friskvÄrd.
Kortsiktiga ersÀttningar -En studie av börsbolags bonusutbetalningar under finanskrisen
Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste Ären har flera fall dÀr det förekommit bokföringsbrott uppmÀrksammats och de mest omtalade Àr WorldCom och Enron. Under 2009 har mÄnga börsnoterade svenska bolag tvingats sÀnka ersÀttningarna till sina verkstÀllande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jÀmfört med föregÄende Är. Bonusutbetalningar Àr kontantutbetalade ersÀttningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras pÄ variabler mÀtt över ett Är eller kortare period.
En studie kring sambandet mellan Àgare och revisionskostnad
Inledning: Revisionen Ă€r utifrĂ„n ett Ă€garperspektiv en bolagsstyrningsfunktion som bland annat finns till för att minska den informationsasymmetri som kan uppstĂ„ mellan Ă€gare och företagsledning samt att kontrollera att det investerade kapitalet anvĂ€nds pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Ăgarstrukturen i Sverige har sedan lĂ€nge setts som relativt koncentrerad och bland de noterade företagen i Sverige gĂ„r det att finna ett stort antal kontrollĂ€gare. Men eftersom olika Ă€gartyper bĂ„de har olika motiv med sin investering samt en varierande roll som Ă€gare, gĂ€llande bland annat övervakning, har det enligt litteraturen en pĂ„verkan hur bland annat företagets bolagsstyrning sker.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda om det finns samband mellan revisionskostnaden och Ă€garkoncentrationen samt Ă€garkategorier, i börsnoterade bolag.Metod: Vi har i vĂ„r kvantitativa studie inkluderat samtliga bolag noterade pĂ„ Small-, Mid- och Large Cap pĂ„ Stockholmsbörsen (253 företag). Data om företagen har tagits frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning och information om dess Ă€gare har erhĂ„llits frĂ„n SIS Ăgarservice AB. Tillsammans har data och framlagda teorier inom aktuella omrĂ„den anlyserats utfrĂ„n en deduktiv forskningsansats.Resultat och slutsats: UtifrĂ„n tolv genererade hypoteser, vilka har en utgĂ„ngspunkt frĂ„n respektive Ă€garkategori, har vi funnit ett signifikant samband för att bekrĂ€fta tre stycken hypoteser.
Att investera i hyresrÀtter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrÀttsproduktion
Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.
Koncernavdrag- En analys av 35 a kap IL ur ett EU-rÀttsligt perspektiv
I ett alltmer internationaliserat samhÀlle Àr företagens betydelse sÄsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig dÀrför i koncerner med bolag verksamma i flera lÀnder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnÄ neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsÀttningar tillÄta resultatutjÀmning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkÀnns dock endast företag dÀr mottagaren av bidraget Àr skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige mÄste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rÀttens fördragsstadgade krav pÄ fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rÀttsfall underkÀnt medlemslÀndernas lagstiftning angÄende grÀnsöverskridande förlustutjÀmning sÄsom oförenlig med EU-rÀtten.
Vilka faktorer pÄverkar val av kapitalstruktur? : En kvantitativ studie avseende 226 bolag pÄ Stockholmsbörsen
Sammanfattning Titel: Vilka faktorer pÄverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag pÄ Stockholmsbörsen. NivÄ: C-uppsats inom Àmnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar val av kapitalstruktur i bolag pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat pÄ tidigare forskning vÀljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hÀmtas genom sekundÀrdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel dÀr det sammanstÀlls. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har pÄ kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsÀttning och tillvÀxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsÀttning och lönsamhet.
Det svenska CFC-regelverkets ÀndamÄlsenlighet samt dess förhÄllande till BEPS
Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.
Kapitalanskaffning och bolagsstorlek : - En studie utifrÄn pecking-order teorin
Problembakgrund/frÄgestÀllning/syfte: Ju mindre ett företag Àr, i desto mindre utstrÀckning utsÀtts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets vÀrde finns. Vidare Àr smÄ företag i högre grad utsatta för finansiella pÄfrestningar, dÄ de generellt sett Àr mindre konkurrenskraftiga Àn större och mer vÀletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas pÄ informationsasymmetri, dock tar teorin inte hÀnsyn till att informationsasymmetrin Àr högre ju mindre företaget Àr. Pecking-order teorin menar alltsÄ att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. DÄ en hög informationsasymmetri leder till större svÄrigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.