Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika Fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

Property companies? results are affected by unrealized changes in value of properties. Since market values are never completely reliable there is always a risk with revaluation with property´s value. The fair value is determined only when a sale is completed. The paper studies how well the Swedish listed property companies reported under the accounting standard, IAS 40.

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15hp Författare: Philip Jacobson och Benjamin NuayHandledare: Gunnar Wramsby Titel: Fastighetsförvärv ? En studie om centrala beslut för kommersiella fastighetsköp Bakgrund och problem: Sedan 2008 har belåningen till Fastighetsbolag minskat och förändrats. Basel III ställer högre krav på bankerna som i sin tur reflekteras på fastighetsföretagen.  Bankernas kreditbedömning är numera noggrannare och banker värdesätter således avkastning framför monetära värden. Basel III kraven medför att bankerna måste ställa högre amorteringskrav på fastighetsföretagen, vilket slår kraftigt mot fastighetsföretagens ekonomi.  Investeringskalkylering är en central del vid fastighetsinvesteringar.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

How capital structure influences corporate performance and value has been in the interest of researchers and scholars for more than half a century, but an answer is yet to be found. The main objective of the present paper is to contribute with data for this cause and hopefully help to clarify this mystery. The method that was used was by analyzing the impact of debt on profitability and market valuation through linear regression. The study examined 17 Swedish property companies listed on Nasdaq OMX Large Mid and Small Cap over a 6 year period (2007-2012). The authors found a slightly negative relationship between debt-to-equity and profitability measured by return on equity (ROE) as well as by return on assets (ROA).

Syfte: Under de senaste 20 åren har hyresbostäder visat stabilitet gällande hyror, fastighetspris och avkastning. För kontorsfastigheter har situationen varit annorlunda. Svängningar har skett i takt med rådande konjunkturläge. Trots detta väljer investerare att investera i kontorsfastigheter. Studiens syfte är att undersöka hur ett investeringsbeslut fattas vid förvärvav kontorsfastigheter. För att besvara syftet utgår vi från en huvudfråga som i sin tur delats in i underfrågor enligt nedanstående frågeställning:Hur ser beslutsprocessen ut?             - Vilka beslutskriterier förekommer?       - Vilken information beaktas?       - Vilka modeller används?Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats där intervjuer har genomförts.Resultat & slutsats: Studien har visat att en beslutsprocess likt Henneberry och Roberts normativa beslutsmodell förekommer i olika typer av Fastighetsbolag.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur Fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Införandet av IAS 40 medförde förändringar vad gäller värderingen av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen fick då möjlighet att värdera sina fastigheter till verkligt värde, vilket skapade en problematik vad gäller tillförlitligheten i värderingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka tillförlitligheten i värderingen av förvaltningsfastigheter. Detta påverkas av ett flertal faktorer som alla har betydelse för värderingens tillförlitlighet. Syftet kommer att uppfyllas genom att belysa begreppet tillförlitlighet utifrån ett antal påverkande faktorer.För att undersöka detta har vi genomfört fyra intervjuer med respondenter från Fastighetsbolag, en extern värderingsman samt en redovisningsspecialist inom området. Urvalet av intervjurespondenter har skett genom en studie av Sveriges största noterade Fastighetsbolag, där hänsyn tagits till vissa utvalda parametrar.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.

Sammanfattning ProblembakgrundUnder åren 1965-1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Dessa fastigheter är i dag kända under namnet miljonprogrammet. Denna undersökning handlar om hur Fastighetsbolag kan göra lönsamma investeringsbeslut i miljonprogrammets fastighetsbestånd. Fler investeringsbeslut kommer behöva tas då miljonprogrammets åldrande bestånd står inför ett stort upprustningsbehov. Det är viktigt att upprustningarna sker ekonomiskt hållbart, då kostnaden för upprustningen av miljonprogrammets fastigheter förväntas bli stora.

Titel: Värderelevans i svenska Fastighetsbolag ? en repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskningNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiSyfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en repetitiv studie av Bengt Bengtssons doktorsavhandling ?Redovisningens värderelevans i svenska Fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40?. Bengtssons forskning slutar i mars 2007 och då tar denna studie avstamp för att undersöka vidare om samma slutsatser kan dras under perioden april 2007 fram till mars 2013. Detta görs med anledning av att den svenska konjunkturen har befunnits i en lågkonjunktur under större delen av denna period och gör det även idag. Ingen tidigare studie har undersökt detta samband på den svenska fastighetsmarknaden.

Fastighetsbranschen står inför en förändring. Forskning tyder på att Fastighetsbolag kommer att gå mer och mer mot att bli mer traditionella tjänsteföretag och att pengar inom branschen kommer att tjänas genom att vara en så duktig förvaltare som möjligt i avseende till fastighetsdrift och hyresgästförvaltning. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på att undersöka hur Fastighetsbolag kan utveckla sina tjänster mot sina hyresgäster samt vilka faktorer som kommer vara avgörande i framtiden för att bli ett framgångsrikt Fastighetsbolag.SyfteProjektets syfte är att göra en undersökning över hur fastighetsbranschen troligtvist kommer att förändra sitt strategiska arbete mot sina hyresgäster och vilka faktorer som då kommer att karaktärisera ett framgångsrikt Fastighetsbolag.Frågeställningar? Vad kommer att vara viktiga framgångsfaktorer hos ett Fastighetsbolag i framtiden?? På vilket sätt bör Fastighetsbolag kontakta hyresgäster och hur ska de samla och dela information om sina hyresgäster för att kunna förutspå deras framtida behov?? Finns det några särskilda krav på Fastighetsbolagets organisation för att tillgodose hyresgästernas behov på bästa sätt?MetodUndersökningen är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med representanter från olika Fastighetsbolag och representanter från kommersiella hyresgäster. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts.

Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation..

Aktörer inom fastighetsbranschen har visat stort intresse att möta den nya Generation Y och söka kunskap inom marknadsföring mot dessa. Aktörerna efterfrågar kunskap för att bygga långsiktiga kundrelationer, där bostadsbristen inte är lika utbredd som i storstäderna. Syftet med denna studie är att analysera om engagemang, förtroende och lojalitet är avgörande faktorer vid skapandet av långsiktiga kundrelationer med Generation Y. Vidare presenteras teori angående vad som ligger till grund för långsiktiga kundrelationer. 103 respondenter har medverkat i en internetbaserad enkätundersökning där svaren har analyserats i det statistiska analysverktyget SPSS. Följande analyser har genomförts: korrelationsanalys, faktoranalys, regressionsanalys samt klusteranalys.