Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet anvÀnde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrÄn Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet anvÀnder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sÀnda ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka pÄverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrÄn staten i första hand. DÀrför Àr anvÀndningen utav strategier och retoriska begrepp nödvÀndig för att bibehÄlla makten att kunna försöka pÄverka och övertyga lÀsarna..

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall Är 2009, och cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebÀr en förÀndring i tillvaron och att livet hotas, dÄ Àr hopp en viktig del i mÀnniskans liv. Hopp pÄverkar viljan att leva och Àr en vÀsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som pÄverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Tandhygienisten har en stor roll nÀr det gÀller att introducera barnet till tandvÄrden och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process dÀr patienten lÀr sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som pÄverkar barnets orala hÀlsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhÀlsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier anvÀndes och vilka teorier strategierna grundades pÄ.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten anvÀnde ett salutogent perspektiv och tvÄvÀgskommunikation med barnet och förÀldern för att kunna fÄ fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstÀrkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen Àr att samtliga respondenter anvÀnder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som lÄg till grund för de pedagogiska strategierna. UtifrÄn svaren konstaterades att den humanistiska traditionen lÄg till grund för respondenternas arbetssÀtt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier Àr begrÀnsad.

Syftet med denna intervjustudie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares syn pÄ sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallÀrare anvÀnder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svÄrigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklÀrandet.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallÀrare som undervisar i grundskolans Är 1-6.I resultatet synliggörs speciallÀrares uppfattningar om vad som försvÄrar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklÀrande. I resultatet framtrÀder hur speciallÀrare arbetar med svÄrigheter och hinder och det framgÄr vilka strategier de anvÀnder i arbetet med eleverna. SpeciallÀrarna uttrycker att elevens svÄrigheter kan bero pÄ ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallÀrare beskriver sitt arbete med eleverna.

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Bakgrund: Att som barn vistas pÄ sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okÀnd vÀrld som inte sÀllan kÀnns skrÀmmande och skapar rÀdsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva strategier som kan lindra rÀdsla hos barn vid kontakt med sjukvÄrden. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade och godkÀnda av en etisk kommitté. Artiklarna Àr kvalitetsgranskade utifrÄn en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rÀdsla. Att som barn fÄ adekvat information som förbereder dem pÄ vad som komma skall, och lÄta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vÄrd lindrar rÀdslan. Familjens nÀrvaro pÄ sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rÀdslan. Barnens rÀdsla har Àven visats minska med hjÀlp av strategier som distraktioner och lek vid pÄfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rÀdslor i mötet med sjukvÄrden.

Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.

NÀr individer drabbas av svÄr sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krÀvas sjukhusvÄrd med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering pÄverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till fÀrre komplikationer, kortare vÄrdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att frÀmja mobilisering för patienter pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att frÀmja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lÀrares sprÄkdidaktiska strategier i ett flersprÄkigt klassrum samt lÀrarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. BÄde lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har anvÀnts för att kunna ta del av lÀrarens reflektioner kring de sprÄkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter frÄn lektionerna som observerats har Àven samlats in.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sprÄkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lÀrarröst och vetenskapligt-vardagligt sprÄk har anvÀnts för att synliggöra de sprÄkdidaktiska strategierna i undervisningen.Studien visar att lÀraren anvÀnder flera sprÄkdidaktiska strategier i Àmnesundervisningen.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

FrÄgestÀllning: Hur skiljer sig lÄgprisflygbolagens strategier jÀmfört med de traditionella, vilken Àr den vinnande strategin?Huvudsyfte: Genom utvalda teorier och nyckeltal jÀmföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det pÄverkar lönsamhet och utveckling.Metoder: En jÀmförande studie baserad pÄ sekundÀrdata pÄ fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. FrÀmst anvÀnds bolagens Ärsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.Slutsatser: Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad pÄ marknaden. LÄgprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlÀgsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sÀtta lÀgre priser Àn de traditionella. Detta innebÀr att effektiviteten har ökat och detta sÀtter press pÄ de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen.