De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Denna studie handlar om nÄgra i Norge bosatta svenskars skriftsprÄk och deras attityder till norskt tal- och skriftsprÄk. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omfattningen av den sprÄkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa instÀllningen till att anvÀnda norskt tal- och skriftsprÄk. Informanternas egen uppfattning om hur de sjÀlva skriver, blir ocksÄ undersökt. Materialet, som omfattar texter hÀmtade frÄn informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse. De tre informanterna har bott i Norge mer Àn tio Är.Resultaten visar dels att nÀstan ingen ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de sÀger att de gör.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smÀrtan. Vilka strategier en individ anvÀnder sig av Àr beroende pÄ individens livshistoria. Det Àr av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsÀtt för att kunna ge stöd Ät individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, nÀr det gÀller samhÀllsproblematiken vÄld i nÀra relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod dÀr vi jÀmfört tvÄ socialtjÀnster, en frÄn storstadsomrÄde samt en frÄn landsbygdsort. VÄra frÄgestÀllningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhÄllningssÀtt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsÀtts för vÄld av nÀrstÄende man.Den hÀr studien ville vi göra dÄ regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot vÄld i nÀra relationer med 56 punkter pÄ olika ÄtgÀrder. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur socialtjÀnsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillÀmpat tre av omrÄdena.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Alkoholmissbruk pÄverkar inte bara missbrukaren sjÀlv utan Àven dennes anhöriga.Alkoholmissbruk Àr dÀrför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever kÀnslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i sÄ fall, gör nÄgonting för att undvika detta. VÄrstudie baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr vi, utifrÄn en narrativ analys av sju sjÀlvbiografier,försökt belysa författarens kÀnslor, tankar och upplevelser under uppvÀxten. Med hjÀlp avdessa sjÀlvbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppvÀxt, upplevelser och kÀnslor.Resultatet av vÄr studie bestÄr av tvÄ huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vÄr studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

Kommunikation och interaktion Àr viktigt för att utveckla bÄde sprÄklig och social kompetens. Barn som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fÄr dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svÄrt kan det vara att interagera och dÀrigenom skapa relationer med jÀmnÄriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jÀmnÄriga, speciellt hur de bygger upp och upprÀtthÄller gemensam förstÄelse i samtal. Studien innefattade tvÄ unga pojkar som pÄ grund av cerebral pares (CP) saknade talförmÄga och dÀrför anvÀnde bliss som AKK.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen pĂ„ fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvĂ€rderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt vĂ€rde enligtIAS 40. Dragningen mot notering pĂ„ börsen blir ocksĂ„ allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affĂ€rsidĂ©er och strategier som ligger till grund för företagens olika syn pĂ„fastighetsinnehav och med detta som utgĂ„ngspunkt ge en bild av fastighetsbolagen pĂ„ Stockholmsbörsen.Deras strategi och affĂ€rsidĂ© jĂ€mförs dĂ€refter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar pĂ„samma sĂ€tt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation frĂ„n bolaget till anvĂ€ndare avredovisningsinformationen Ă€r grundlĂ€ggande och en skillnad mellan affĂ€rsidĂ© och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag pĂ„ Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens Ă„rsredovisningar har studerats avseende affĂ€rsidĂ©er och strategier. DĂ€refter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jĂ€mförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.