SammanfattningTvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen. En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte ägarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD är utsedd att leda företaget är det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar ägarna. Vanligt förekommande är därför att utforma en ersättning med både fasta och rörliga delar.Ersättningar till VD som forskningsområde har utvecklats starkt sedan 1980-talet då företagens användande av bonus ökade kraftigt. Många forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det råder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det står dock klart det finns många olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt på studiens resultat.

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering.Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen.

Diskussioner om användandet av embryonala stamceller är exempel på ett område där naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhällshällsdebatten. Värderingar med t ex etiska utgångspunkter påverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten från denna forskning tillämpas. När sådana frågor, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen är det angeläget att belysa att det i samhällsdebatten förekommer en diskussion där företrädare för ståndpunkter för fram olika argument i frågan. Ett sätt att möta detta behov är att designa en undervisningssekvens som innehåller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan användandet av skrivramar ge.

Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

Shopping, som till stor del äger rum i köpcentrum, har blivit en väsentlig del av människors liv och är i dagsläget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som människor ägnar sig åt. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mångfacetterade, i såväl utbud som hela sitt uttryckssätt, men samtidigt har deras innehåll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har väckt frågeställningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det påverkar människors beteende. Den här rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser påverkar deras besöks- och köpbeteende.

Temporär landskapsarkitektur är projekt som har en tydlig start- och slutpunkt där tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara från timmar till år och fyller ett specifikt syfte under en begränsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra många fördelar som den permanenta arkitekturen har svårt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestående projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rådande behov under en krissituation.

I och med att globalisering ökar i världen, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frågor som går under begrepp så som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske på olika nivåer i företaget med hjälp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrån de tio principerna i FN:s Global Compact. När ett företag arbetar enligt dessa principer ställs krav på rapportering av hur principerna tillämpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frågor. Det finns olika sätt att mäta detta arbete på.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gäller frågor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor; på vilket sätt arbetar företag i Sydafrika med frågor som omfattas av begreppet CSR samt vilka är de främs-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsätta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hållbara strukturer.