Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer.

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra.Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer.Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lärande då Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlärning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som påverkar lärandets inriktning. Lärares erfarenheter av utbildning är inte lika väl belysta. Lärare och utbildningsledning påverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och därmed studiesituationen.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

I Sverige är cirka 400 000 personer berättigade till färdtjänst. De som har rätt till färdtjänst är personer med funktionsnedsättningar som inte kan nyttja allmänna kommunikationsmedel. Tidigare studier har visat att resenärer skadas i samband med färdtjänstresor, vanligen vid i- och urstigning av fordonet. Färdtjänstförare upplever manuell förflyttning som ansträngande och en bidragande orsak till akut ryggsmärta. Flera studier inom området visar att förflyttningsutbildning ger positiva effekter.