Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs..

Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Sjuksköterskor har en betydelsefull roll och ansvar för närstående som befinner sig i sorg. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor upplever sig kunna hantera situationen, både för egen och närståendes välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående i sorg efter dödsfall. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tre olika teman som kan relateras till sjusköterskors upplevelse.

Vi som genomfört denna undersökning är två lärarstudenter med inriktning mot naturorienterade ämnen. Under utbildningens gång har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om våra egna erfarenheter av företeelsen under vår egen skolgång. Hur vi blivande lärare använder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mål, är något som vi har funderat över under vår utbildning. Anledningen till varför vi har valt vårt område, är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning ibland fått uppfattningen att elever har svårt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nå fram med våra egna mål till dem. Eftersom laborativt arbete är en viktig del i undervisningen, känns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan använda arbetssättet på ett tillfredställande sätt.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Konstruktion av mobil pressutrustning med tillhörande stans- och klippverktyg för demonstrationsändamål..

Luktsinnet är komplext och innefattar många olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade är förmågan att känna svaga lukter (detektion), känna skillnad på olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrådar säga vad det är man luktar på (namngivning). Syftet med denna studie är att undersöka huruvida vinexperters luktförmåga, genom sin utbildning och träning har fått bättre olfaktoriska förmågor. Vinexperterna (n = 15) jämfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bättre luktkänslighet än noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bättre på tröskeltestet och diskrimineringstestet än noviserna. Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna på att namnge och identifiera lukter.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.