Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?särskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bättre utbildning och utrustning än den tidigare beredskapspolisen och även kunna användas till polisiära uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns därför 1500 särskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. Särskilda beredskapspolisens uppgifter är att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och räddningstjänst.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden.MetodFöreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts.ResultatStudien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden.Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård.Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

I arbetet som har pågått i nu mer än ett år har vi behandlat sådant som förutsättningar för ett sådant projekt, intresset därav från studenter, skola och näringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sådan modell kan användas i utbildningen av elever. Även sådant som funderingar kring studenternas säkerhet i samband med konstruktionen av och kring användandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har använt oss av metoden ?Grundande Teori? och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsättningar för att starta ett projekt där man bedriver utbildning med bemannade modeller..

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Bakgrund: Varje år dör 1 miljon människor efter att de begått suicid. Psykisk sjukdom är en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svårigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnära patienter på psykiatrisk vårdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt.

Denna rapport har söker finna vad attityden till IT är hos flickor i åk 9, och huruvida en positiv attityd gör att flickor känner lägre motstånd till att söka en naturvetenskaplig utbildning på gymnasiet.Relevant litteratur för problemställningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, åsikter och tidigare forskning från närliggande ämnesdiscipliner, såsom t ex systemvetenskap och sociologi.Såväl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillämpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors attityd till IT har erhållits. Någon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att så är fallet, men en allmän generalisering är såväl felaktig som ogiltig..

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund.