Denna rapport är resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system på KTH i Stockholm. Kursensåväl som rapporten är indelad i tre delar.Del ett går ut på att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör därtill. Tillexempel olika Fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera.Detta redovisas med hjälp av en essä om den internationella sjöfarten.Del två går ut på att projektera ett eller flera Fartyg utifrån ett givet transportscenario. I detta fall handlardet om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och Nynäshamn på ostkusten en gångper dygn ifrån respektive hamn. I denna del behandlas alltifrån skeppsstabilitet och lastutrymmen tilllagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang.

The goal of this thesis is to design an attachment between a duct and a pod. A pod is what could be compared to an outboard engine for larger vessels. The pod is placed on the outside of the ship?s hull and can rotate 360 ?. A duct is a large steel ring that can be placed around the propeller on the pod to increasethe propulsion force of the ship in lower velocities.

Sedan industrialismens start har människan påverkat klimatbalansen genom förbränning av fossila bränslen. Rökgasemissionerna förorsakade av internationell sjöfart kan inte tillskrivas någon särskild nations ansvar på grund av dess globala och komplicerade verksamhet. FN:s sjöfartsorgan IMO har således åtagit sig ansvaret att minska sjöfartens miljöpåverkan. Införandet av nya miljömål har resulterat i strängare globala och nationella regler som tvingar sjöfartsnäringen till omfattande anpassningar under kort tid. Som lösning för att uppfylla kommande krav gällande rökgasemissioner har flertalet alternativa bränslen diskuterats.

Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska Fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven.Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshoreFartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshoreFartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshoreFartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshoreFartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshoreFartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

In a recently published official Report from the Swedish Government (SOU 2010:73) a leg- islative proposal has been introduced. Its main purpose is to prevent parallel registrations of ships that are bareboat chartered to other countries. The legislative proposal claims that by preventing parallel registration of ships the Swedish Maritime Code will better corre- spond with the UN convention on the law of the sea.The UN convention on the law of the sea clearly states that ships are forbidden to fly two flags. There is however no restriction concerning parallel registration, simultaneously, in two registers. A ship that is bareboat chartered out from Sweden does not fulfil criteria re- quired in order to be deregistered, according to the Swedish maritime code.

Kiruna Wagon är en relativt nystartad verkstadsindustri med affärside att tillverka och underhålla malmvagnar för ovan- och underjordstrafik. Examensarbetet går ut på att hitta ett effektivt och lönsamt sätt att exportera produktionsanpassade byggsatser av bergtransportvagnen. Projektet har utgått från en befintlig 3D-modell av vagnen, och tyngdpunkten har legat på att produktionsanpassa vagnen så att förhandstillverkade komponenter enkelt och utrymmeseffektivt går att leverera på ett lämpligt sätt. Studien bygger på leverans av 10 stycken, bergtransportvagnar. För att skapa sig en bild av vagnens funktion inleds arbetet med ett platsbesök vid LKAB:s anläggning underjord på huvudnivå 1045 meter där vagnen transporterar råmalm från tappning till krossanläggning.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att utföra thrusterbyten på Fartyg medan de ligger kvar i vattnet, så kallade undervattensmontage. Under hösten 2004 tog Rolls-Royce fram ett eget koncept med tillhörande utrustning för undervattensmontage av tunnelthrustrar. Syftet med detta examensarbete är att ur ett ergonomiskt perspektiv utveckla designen på maskinrumskåpan som utgör en del av denna utrustning. Under datainsamlingen är intervjuer av särskilt stor betydelse för att erhålla en förståelse för hur maskinrumskåpan fungerar samt vilka problem som uppstått i samband med användandet. De personer som deltagit vid provning av maskinrumskåpan anser bland annat att den är onödigt tung samt att det finns en hel del att önska vad gäller sikten vid övervakning av ett thrusterbyte.

Efter att ha fått en Sjöingenjörsexamen och samlat ihop alla certifikat som behövs står studenten färdig att arbeta som vakthavande maskinbefäl på Fartyg. Frågor som individen ställer sig själv när han/hon står där, redo att påbörja en ny fas i sitt liv är frågor såsom: Var skulle jag vilja jobba?, När får jag ett jobb? och Hur skaffar jag mig ett jobb? Syftet med denna studie är att försöka skapa en bild av hur det har sett ut de senare åren för examinerade sjöingenjörer från Kalmar Sjöfartshögskola att komma ut på arbetsmarknaden.Metoden som användes var i form av ett frågeformulär som skickades ut till tidigare studenter som tog examen från Kalmar under åren 2009, 2010 och 2011. De gavs möjligheten att svara på en webbenkät eller att svara på en postenkät som skickades till deras folkbokföringsadresser.Studien innefattade totalt 36 personer, varav 20 personer valde att delta. Resultat från studien visar att av de 20 personer som valde att delta hittade samtliga personer arbete till sjöss.

Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på Fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett Fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större Fartyg skall kunna hanteras.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett Fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett Fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett Fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av Fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

År 2009 antog IMO en ny resolution som innebär att ett nytt instrument gradvis kommer införas som obligatorisk standardutrustning på Fartygsbryggan. Detta system förkortas BNWAS vilket står för Bridge Navigational Watch Alarm System och är kortfattat ett dödmansalarm som syftar till att varna vid otillräcklig aktivitet på bryggan. Detta system har funnits en tid men blir nu obligatoriskt ombord. Detta påverkar arbetssituationen och arbetsmiljön för vakthavande styrmän. Denna studie syftar till att undersöka vad styrmän som arbetar med systemet har för uppfattning och åsikter om systemet.