SammanfattningI ett samhälle där konsumtionen ökar i takt med att befolkningen ökar, ökar även uppkomsten av avfall. Eftersom jordens resurser är ändliga förvandlas avfallet till en viktig resurs, en resurs som måste tillvaratas för att säkra en hållbar framtid. Genom återvinning kan uppkommet avfall omhändertas på ett ansvarsfullt sätt och användas som råmaterial igen eller förbrännas för att utvinna energi. Återvunnet material bidrar inte bara till förbättrad miljö genom att bespara jordens resurser. Eftersom återvunnet material är mindre energikrävande att framställa, jämfört med jungfruligt material, bidrar det till minskad energiförbrukning och mindre utsläpp av växthusgaser.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Detta examensarbete är framtaget för ett aktuellt rivningsprojekt i Gammelstad, Luleå, åt Stålsmide i Luleå AB. Då företaget inte själva har möjligheter att planera inför rivningen så har Stålsmide i Luleå AB därför tagit kontakt med Ltu för att få problemen lösta. Huvudsyftet med detta examensarbete är att ge Stålsmide i Luleå AB ett underlag som de kan använda sig av vid rivning av det aktuella objektet. Målen med detta projekt var bland annat att upprätta förslag på hur rivningsmomenten bör genomföras rent praktiskt samt att ta fram en specificerad mängdbeskrivning av rivningsmassor som kan uppstå. I denna rapport har tre olika rivningsmetoder behandlats.

Academica är ett stadsbyggnadsförslag för området längs Valhallavägens östra del mellan Roslagstull och korsningen Valhallavägen/Odengatan. Bakom förslaget står Stockholmsbyggmästarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som ställer sig positiva till att utvecklaområdet. I samband med NorraLänkens färdigställande år 2015 förväntas trafikmängden minska och transport av farligt gods kommer inte längre att tillåtas på Valhallavägen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla området och inte minst att bebygga det med bostäder.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

Detta examensarbete är i grunden ett konstruktionsprojekt med syfte att utveckla en ny generation av dekontamineringsutrustning kallad Incinerator åt Getinge Sterilization AB. Incineratorn är en tryckbehållare som ska avdöda farliga sporer och utvecklades ursprungligen på 70-talet. Denna har uppdaterats flera gånger under dess livsspann men konstruktionen för med sig flera problem som nu ska lösas med en helt ny generation, kallad Incinerator 2.0. Projektet har främst handlat om konstruktion men beskriver även processteknik och dekontamineringprocess av farligt media. Då detta examensarbete berör tryckbehållare och dekontamineringsprocesser så har flera standarder och direktiv som t.ex.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

In October 2010 it was discovered that leach water had been released from a waste deposit directly into a ditch during a period from March until October 2010. The river Dalhemsån runs close to the waste deposit, just about 10 meters from the ditch. By studying the benthic fauna it was discovered that the environmental status of Dalhemsån is bad in this part of the river, but the discharges of leachate from the waste deposit does not seem to have deteriorated the water further since May 2010..

Lakvatten innehåller ofta stora mängder föroreningar som kan vara skadliga för människor och miljön. På Löt avfallsanläggning som ägs och drivs av Söderhalls renhållningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-Farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkväve. Om höga halter av kväve läcker ut i naturen kan det påverka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 står Löt avfallsanläggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fått ålagt att bland annat utvärdera den kemiska karaktären på samtliga vattenströmmar på anläggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrån vattnets karaktär. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utsläppsvillkor i form av riktvärden.  På grund av de höga halterna av kväve i lakvattnet från IFA-deponin har SÖRAB haft svårt att klara de provisoriska riktvärden som satts upp för utsläpp av kväve.För att undvika skadlig miljöpåverkan i recipienten dit vatten från anläggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanläggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anläggning) där lakvattnet från IFA-deponin ska behandlas för att reducera utsläppen av kväve från avfallsanläggningen.

Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Svensk avfallshantering har förändrats mycket sedan början på 1990-talet. Andelenhushållsavfall som deponerats har minskat medan förbränning, biologisk avfallshantering ochmaterialåtervinning har ökat sina andelar. Samtidigt har den totala mängden hushållsavfallökat. För att kunna nå en hållbar och miljömässigt bra förändring i avfallssystemet kan detvara intressant att utvärdera vilka miljöeffekter som uppnåtts genom utvecklingen inomavfallsområdet.Syftet med examensarbetet har varit att titta på hur två olika regioner har utvecklat sinavfallshantering och studera hur utvecklingen har påverkat miljöpåverkanskategorierna;växthuseffekten, försurning, eutrofiering samt fotooxidantbildning. Olika scenarier för 1994,2004 och framtiden, 2014, har formulerats utifrån uppsatta politiska mål och styrmedel samtefter de studerade avfallsbolagens planer för respektives avfallshantering i framtiden.Resultaten i form av miljöpåverkan från respektive scenario fås och utvärderas med hjälp av Excel-applikationen WAMPS, som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet och somutvecklats under arbetes gång.Resultaten visar att svensk avfallspolitik har styrt avfallshanteringen mot minskad påverkanpå miljön för i stort sett alla aktuella påverkanskategorier för de båda studerade regionerna,fram till 2004.