Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Psykoterapihandledning i grupp är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen påverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda påverkan på den terapeutiska relationen utifrån de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ ansats utifrån Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Syftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare och tre fritidspedagoger beskriver att de använder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet på förskola och fritidshem. Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärarna och fritidspedagogerna att de använder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollärarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att få svar på frågeställningarna användes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och visar att förskollärarna och fri-tidspedagogerna är medvetna om barnbokens betydelse för barns språkutveckling och fantasi. Böckers innehåll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar på olika sätt med högläsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur.

Solidarisk Individualism, kvalitativ galenskap och uppkäftigtengagemang. Ledorden för Cirkus Cirkör berättar tydligt vad verksamhetenhandlar om. kreativitet uppstår i mötet mellan denhögra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Idéerna vivill förverkliga och förmågan att leverera föds i mötet mellan galenskapoch kvalitet.På samma sätt fungerar Cirkör. De vanliga kontorssysslorna,skolaktivitet, mötesrum och matplats blandas med avanceradscenkonst och akrobatik.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök där en klass i årskurs sex har blivit indelad i två grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, två olika typer av undervisning, där grupp 1 får undervisning genom att lyssna, läsa, skriva och rita och grupp 2 får undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med två kunskapstest med två veckors mellanrum för att mäta barnens kunskaper i båda grupperna. Vårt syfte med uppsatsen är att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. Frågeställningarna vi kommer att svara på är vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lärande påverkas av sång, hur barnens lärande påverkas av att få arbeta med kropp och händer och hur barnens minne påverkas av lekfullt lärande.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om utomhusmiljön på förskolan påverkar barns lekar, och om någon typ av lek kan anses vara mer språkutvecklande än andra. I studien jämförs två förskolor; en traditionell och en med utomhuspedagogisk profil. Studien är kvalitativ och det material den bygger på utgörs av litteraturstudier, observationer av barns fria utomhuslekar och intervjuer med förskollärarna. Med litteraturens hjälp har jag ringat in tre lektyper som anses vara utvecklande för språket, nämligen roll- och fantasilekar samt lekar där barn får möjlighet att träna upp sin motorik. Min undersökning visar att barn är duktiga på att anpassa sina lekar efter den lekmiljö de har tillgång till.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.