Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet..

Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara, med fallföretaget som utgångspunkt, om det finns ett samband mellan innovation och kaos och i så fall hur det kan se ut i liknande innovativa kunskapsföretag. Vi ska även beskriva vilka möjligheter och hinder kaos medför för sådana företag och för deras innovationsförmåga. Frågeställningen som ska besvaras lyder; hur ser sambandet ut mellan innovation och kaos i innovativa kunskapsföretag och hur påverkar det arbetssituationen? Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av ett företag inom PR-branschen, i vilken arbetssättet har varit abduktivt. Den data som ligger till grund för uppsatsen är i första hand telefon- och mailintervjuer med nio av de anställda samt VD:n för fallföretaget, men även företagsinternt material, artiklar, statistik och egna anteckningar från föredrag om ämnet har använts.

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmåga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstånd som i sin tur påverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar också att inspiration oftast hämtas från arbetsgruppen snarare än den privata omgivningen, ett mönster som förstärks med erfarenhet och ålder..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på hur elevers förståelse för multiplikation kan stärkas av lämpliga aktiviteter. I vår undersökning har vi använt oss av prov, enkäter, observationer och intervjuer i årskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fått fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjälpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesätt och även olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Allt fler förespråkar ett mer kreativt tänkande i företagsvärlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fått kritik för bristen på kreativitet inom disciplinen. Många menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesätt som främjar kreativitet och innovation användbara i företagsvärlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i många av de större företagsekonomiska skolorna världen över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra från industridesigninriktingen på Konstfack och två från Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinärt affärsutvecklingsprojekt.

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vadförskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades medöppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personligaåsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används iden vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett braverktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet.

Detta arbete beskriver hur man ljudlägger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man ställer ut en flerkanalig ljudläggning av en konstfilm. Detta är de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjälp av mitt eget tillvägagångssätt, tillsammans med problem jag stött på och hur jag löst dem. Reflektionen redogör även för betydelsen av kommunikation mellan konstnär och tekniker och hur man som ljudansvarig kan använda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska få som hon/han vill..

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Denna studie är en del av ett större projekt, ?Tillit och tillväxt?, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda.Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.