Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Syfte med föreliggande examensarbete är att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lärare och barn tar sig i uttryck. Vad som framträder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lärare. Studien genomfördes med hjälp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lärare och barn visade sig på olika sätt, och resultatet visar på hur samspelet kan bidra med att barn och lärare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.