Cirka 250 000 barn runt om i världen insjuknar varje år i cancer. Cancer är olika sjukdomar som innebär en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strålbehandling är de tre olika behandlingsmetoderna som används för att behandla cancer. När ett barn lider av cancer påverkar det hela familjens livsvärld och vardag, inte minst föräldrarnas. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa Familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer med frågeställningarna ?hur upplever kvinnor att få diagnosen bröstcancer?? Och ?hur upplever kvinnor stöd från familj och vänner??. Studien är baserad på 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Kvinnors upplevelser av att få diagnosen bröstcancer resulterade i fyra kategorier: att hamna i obalans och bli arg, rädd och chockad, att vilja ha förklaring till varför sjukdomen drab-bat en, att känna hot mot livet och vilja att kämpa mot döden och att inte vil-ja visa sin smärta och bedrövelse för de närstående. Kvinnors upplevelser av stöd från familj och vänner resulterade i fyra kategorier: att familjen är det största och viktigaste stödet, att vänner är förstående och erbjuder hjälp är underbart och ovärderligt, att bli besviken när familj och vänner inte förstår en och att skydda sig själv genom att välja sitt umgänge.

Denna uppsats handlar om tre syskonskarors upplevelser av att ha vuxit upp i en ekonomiskt utsatt familj. Syftet var att ta del av deras upplevelser samt att jämföra upplevelserna syskonen emellan för att se om placeringen i syskonskaran har påverkat deras rollfördelning i subsystemet. I ett sista steg har vi valt att jämföra dessa syskonsystems upplevelser med varandra. För att få ta del av dessa upplevelser använde vi oss av en kvalitativ metod, intervjuer via MSN Messenger. Vi genomförde sex intervjuer med unga vuxna i åldersintervallet 19-33 år.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa Familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Syftet med denna studie är att beskriva familjens och sjuksköterskans upplevelser vid palliativ omvårdnad av barn. En systematisk litteraturstudie har gjorts och vetenskapliga artiklar har sökts fram, vilka ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att familjerna upplevde att tydlig information samt stöd både under och efter den palliativa omvårdnaden var viktig. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde att stöd var en central del av den palliativa omvårdnaden. En del av sjuksköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap och erfarenhet för att kunna bemöta familjerna på ett professionellt sätt.

Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker.

Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker.

Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes. Resultatet visade betydelsen av att veta vad som händer, förstå och vara delaktig i vården samt behovet av ett emotionellt stöd för att hantera och klara av den situation som de anhöriga befinner sig i.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna.

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället världen över. Övervikt som uppkommer redan i barndomen kan bestå upp i vuxen ålder och påverka individens livskvalité och hälsa negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete med överviktiga barn. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserar sig på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett antal faktorer påverkade det preventiva arbetet.