Bakgrund: Det är först på senare år som familjens upplevelse samband med att en dotter insjuknar i anorexia nervosa uppmärksammats. Familjemedlemmarna kan känna stor ånger, skuld och förtvivlan när en familjemedlem blir sjuk. Eftersom det visats att sjukdomen påverkar hela familjen är det också av stor vikt att fokusera på hur familjen mår och ge dem stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa familjens upplevelse beskrivet ur mammans perspektiv när dottern har anorexia nervosa. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, där fyra böcker analyserades.

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva Familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva Familjens upplevelser när en familjemedlem är drabbad av Anorexia Nervosa (AN). Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Åtta artiklar identifierades; fyra av dessa var kvalitativa och fyra var kvantitativa. En innehållsanalys utfördes på de kvalitativa artiklarna för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat och en metaanalys användes till de kvantitativa artiklarna.

När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman.

Globalt har cancersjukdomarna ökat de senaste åren. Bara i Sverige drabbas idag ungefär var tredje person av någon form av cancer under sin livstid. Därtill är cancer den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien var att granska och sammanställa litteratur om patientens upplevelser av en cancerdiagnos och dess behandling. Databassökningen som gjordes i PubMed och PsycINFO resulterade i tio vetenskapliga artiklar som därefter genomgick en kvalitetsgranskning.

Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Bakgrund: Tidigare studier har fokuserat på de fysiologiska aspekterna i bearbetningen av astma, både för patienterna och för deras närstående. Astma har under de senaste årtiondena ökat i prevalens och sjukdomen skapar emotionell och psykologisk stress som drabbar hela familjen runt den astmasjuke.Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att uppmärksamma Familjens upplevelser när ett barn har sjukdomen astma, samt belysa sjuksköterskans betydelseMetod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Academic Search Elite och CINAHL. Under analysen skapades fyra teman. Dessa var: Första tiden efter diagnosen, anpassning, när astman blir en del av livet. Sista temat var sjuksköterskans betydelse.Resultat: Resultatet visar att föräldrar till barn med nydiagnostiserad astma känner osäkerhet, rädsla och betvivlar sin förmåga att vårda sitt barn.

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sådan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjälp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa familjen måste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram är systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet är att belysa de behov som finns hos familjen när en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysaföräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie.

Vårt syfte har varit att exemplifiera hur fredagsmys kan gestalta sig i barnfamiljer och vad fredagsmyset kan innebära för familjens individer och individernas familj samt dess sammanhållning. Detta är en kvalitativ undersökning. Vi har valt att anta ett induktivt angreppssätt vilket innebär att vi har utgått från vårt material och därefter har alla uppsatsens delar färdigställts. Vi har med andra ord gått upptäckandets väg. Vi har varit intresserade av att undersöka varför människor gör som de gör och vad det har förbetydelse för dem men även varit intresserade av att finna mönster.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Sjuksköterskeyrket innebär möten med patienter såväl som närstående till patienterna. Sjukdom och dödsfall är inte något som bara drabbar den enskilda personen utan händelsen kan vara lika svår eller svårare för den drabbades familj och närstående. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de närståendes upplevelser och behov för att bättre kunna möta dessa. Denna studies syfte är att beskriva upplevelser och behov hos närstående till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.