Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

Akupunktur är en smärthämmande behandling som härstammar från Kina. Denna studie grundar sig på västerländsk akupunktur, vilken utgår efter vetenskaplig evidens. Akupunkturens effekter förklaras med ett antal fysiologiska verkningsmekanismer. Förutom smärtlindrande mekanismer kan akupunkturen även ge bieffekter samt innebära allvarliga risker. Sjukgymnasten har enligt lag skyldighet att innan behandling informera patienten om behandlingens gång och verkan.

Logopeder som träffar barn med språkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krävs då barnet och familjen är två- eller flerspråkiga. I denna fallstudie beskrivs språkanvändningen i en trespråkig familj som bor i Sverige. Den flamländsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmål med dottern Betty enligt språkstrategin one parent ? one language (OPOL).

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge.Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst.Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst.

Inspections within the building industry are surrounded by a rigorous set of rules presented in AB 04 and ABT 94. There are several types of inspections but the final inspection has the biggest legal implications and is important in many aspects, since it?s the one that ends the contract time for the contract i.e. when the contract is passed on from contractor to the client. It is also a confirmation on how the contract has been carried out and that the potential guarantee times after the contract will start to apply. The objective of the following report is to find out what different types of inspections there are as well as a legal understanding about what happens before, during and above all after the final inspection.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?r?ldrar till barn med obesitas upplever gemensamma familjem?ltider. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomf?rdes med fem deltagare, dessa rekryterades genom verksamheten Friskv?rdsgruppen i Kungsbacka kommun. Alla deltagarna har barn under 18 ?r som ?r med i Friskv?rdsgruppen och som har obesitas. Resultat: Deltagarna s?g ett stort v?rde av familjem?ltider och majoriteten prioriterar att f? till familjem?ltider under s?v?l vardagar som helger. Vidare visade resultatet p? fyra ?vergripande kategorier av upplevda hindrande faktorer f?r att f? till familje- m?ltiderna ? familjens livsfas, mental och fysisk stress, aktiviteter och olika scheman samt diagnoser, sjukdomar och medicinering.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av stor urinmängd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen är livslång vilket leder till livsstilsförändringar för barnet. Sjukdomen påverkar samtidigt hela familjen känslomässigt och en stor omställning krävs för att få livet att gå ihop. Omhändertagandet av hela familjen är viktigt då det påverkar dem i hur de ser på sjukdomen och klarar av att gå vidare i livet.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.