Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Målet med mitt examensarbete har varit att formge en funktionell kökspall som ser till användarens behov. Användarna är en fiktiv familj som består av en 39-årig ensamstående mamma som bor i en liten trea ihop med sin 9-åriga dotter.Syftet med uppsatsen är att beskriva det uppdrag som jag ställt upp för mig själv, som är att formge en kökspall utifrån ett hållbarhetsperspektiv som väl svarar upp för de aktiviteter som sker och de behov man har av pallen i köket. I uppsatsen återger jag min designprocess och mina ställningstaganden jag gör under denna process.Observationer, användarstudier, intervjuer, Identity Tool Kit, funktionsanalys, brainstorming och studier av tidigare forskning har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom design för hållbar utveckling samt efterforskningar om lämpliga materialval har funnits med som komplement.Kvalitativa intervjuer och användartester har genomförts med olika användare under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av brukarens beteende under användning av produkten.Resultatet är en kökspall med en bekväm sittyta, ett utfällbart trappsteg som kan användas vid behov samt en förvaringsmöjlighet inuti pallen..

Detta är en studie som tagit sin utgångspunkt i begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? med fokus på barn och elever med ADHD/DAMP utifrån ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit många kritiska röster och skilda åsikter för vilka insatser som är bäst för barnen. Fokus har även riktats mot huruvida diagnosen kan hjälpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av särskilt stöd har förändrats.

När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär.

Allt fler utemiljöer anläggs i anslutning till äldreboenden, vilket till stor del beror på de goda hälsoeffekter som har påvisats hos de äldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsställas för att uppnå dessa hälsoeffekter. För att tillgodose de äldres behov krävs en god utformning av utemiljön samt en välfungerande löpande skötsel i anslutning till äldreboendet. Detta är något som inte finns på alla äldreboenden idag, vilket innebär en stor brist. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och beskriva vad som är viktigt att tänka på i gestaltningen av en utemiljö för äldre för att få en plats med fungerande skötsel och bibehållna miljökvaliteter. En litteraturstudie som beskriver de äldres fysiska och psykiska behov i förhållande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

I den här uppsatsen ville jag ta reda på hur potentiella bostadssäljare i område Alfa skulle välja fastighetsmäklare och denna fråga besvarades genom en personlig enkätundersökning. Genom studien har jag ökat kännedomen om framtida bostadssäljares behov och förväntningar på fastighetsförmedlingstjänsten i Alfa och fått idéer på hur fastighetsförmedlingsföretag skulle kunna utforma sina erbjudanden så att de passar framtida bostadssäljares behov och förväntningar..

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av.

Detta examensarbete omfattar 15 hp och utfördes av Jelena Todorovic, student på Malmö Högskola, Produktdesignprogrammet. Syftet med arbetet var att utveckla en sportbag för personer som bor i närheten av ett gym och som efter träningen duschar hemma. Projektets bas var Användarcentrerad design, som innebär att utvecklingen av konceptet sker efter användarens behov, önskemål och preferenser. Användaren inkluderades i projektet i allt från skisser, intervjuer, observationer, utvärderingar och urval av koncept till slutkonceptet. Studenten såg ett behov av en annan väska än den traditionella sportbagen. Projektets förstudie resulterade i att studenten sammanställde en kravlista på målgruppens önskemål och behov. En sportbag där funktionaliteten var viktigast kom att bli projektets fokus.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.