Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ?self-made man?. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda människor kan låta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid är så tydliga. Ofta går också bekvämlighet före eftertanke dvs. det sekundära behovet sätts i fokus mer än det primära behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde även med andra tjänster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta så uppstod det ett behov av att skapa säkra och pålitliga nätverk mellan datorerna samt konstruera säkra lagringsplatser för data. Den finns många produkter och tjänster på marknaden vars syfte är att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning så måste man veta vad företaget har för behov, vad som redan är implementerat och vilka tjänster som i dagsläget utnyttjas.Denna rapport är resultatet av en analys och även implementeringen av ett nytt system..

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnaskrav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov.Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar.För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar.För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens.Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.