Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess. Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med Familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats. Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd. Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna..

Syftet med detta projekt var att utveckla en design åt projektet Meal Planner för att få barn mer engagerade i matvalet. Designen fokuserar även på att hjälpa föräldrar i kostvalet och motverka matneofobi hos barn. Matneofobi är en tveksamhet eller motvilja till att prova nya maträtter vilket kan hindra barn från att äta maträtter som är potentiellt nyttiga och näringsrika för barnet. Tre teorier hittades som kan användas för att motverka matneofobi. Dessa kallas i denna uppsats för exponering, association och presentation.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Cancer är en sjukdom som på många sätt påverkar människors dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med smärta vid cancersjukdom. 15 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet har studerats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier som ger en beskrivning av människors upplevelser av att leva med cancersmärta. Resultatet visar att dessa människor upplevde känslor av sorg.

Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela Familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela Familjen.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror främst på att vårt kaloriintag är större än vår energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanställa forskning som beskriver olika omvårdande insatser som främjar hälsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som användes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanställdes och resultatet visades genom fyra teman som benämndes; att identifiera ohälsa, att vara en vägledare, att arbeta med motivation och att stödja Familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma är viktig för att barnet ska få hjälp på ett tidigt stadium.

Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta är vanlig då det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom Familjen kan ses som en helhet kan detta innebära både sociala och psykologiska konsekvenser även hos de närstående som då löper ökad risk att drabbas av ohälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta. Metod: Litteraturöversikt sammanställd av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de närstående förändras och begränsas genom att de känner att de måste anpassa sig, det sociala nätverket minskar, rollerna och relationerna förändras.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom Familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person överlevt hjärtstopp och som därefter genomgått hypotermibehandling. Åtta intervjuer ligger till grund för studien. Dataanalys genomfördes med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som sammanfördes i tre teman: att livet stannar upp, att känna tillit och stöd och att känna oro inför framtiden. Resultatet visade att deltagarna upplevde händelsen som skrämmande då personen helt oväntat drabbats av ett hjärtstopp.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även Familjen.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet.Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier.Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna Familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.