Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med Familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna Familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

När någon tar sitt liv så berörs många människor, inte bara inom Familjen utan även vänner och bekanta. Livet blir plötsligt förändrat och man måste kämpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de närståendes upp-levelser när någon som står en nära begår suicid. Sju vetenskapliga artiklar från åren 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att känna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att känna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gå vidare i livet.

Att leva med fibromyalgi påverkar människors upplevelser av sig själva och det dagliga livet. Fibromyalgi har en okänd etiologi och personer som drabbats upplever en mycket svår tid innan de har fått sin diagnos bekräftat. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med sjukdomen fibromyalgi. 18 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1998 och 2001 analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att smärtan, tröttheten och bristen på sömn påverkar förmågan att arbeta, att tröttheten påverkar det sociala livet, att få hjälp av Familjen i dagliga sysslor.

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i Familjen fanns det matematiker, hennes vänner var matematiker och det är också troligt att hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och Familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då Familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Att vara förälder till ett barn med kolik kan innebära stora påfrestningar och risk för ohälsa för hela Familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik. I litteraturstudien analyserades åtta kvalitativa studier med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier; att den första tiden med barnet inte blev som förväntat, att känna rädsla inför att förlora kontrollen och skada sitt barn, att försöka klara av att vara förälder, att behöva stöd och avlastning under barnets kolikperiod. Det otröstbara barnet gör att föräldrarna upplever sig otillräckliga i sin föräldraroll, transitionen till föräldrablivandet försvåras liksom anknytningen till barnet.

Dystrofia myotonika Typ 1 (DM 1) är en kronisk, progressiv och ärftlig neuromuskulär sjukdom. För patienten innebär det en livslång sjukdom där försämring sker över tid och där även flera i Familjen är eller kan vara drabbade. Patienter med DM 1 är i behov av regelbunden uppföljning gärna varje år. För att kunna tillgodose patientens behov skapades på Neuromuskulärt centrum, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, en sjuksköterskemottagning. Syftet med föreliggande litteraturstudie, var att kartlägga kunskapen om sjuksköterskemottagningar samt belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför Familjen stor betydelse.

Denna uppsats behandlar hedersproblematik där unga kvinnors röster är i fokus. I uppsatsen berättar fyra respondenter som själva levt eller fortfarande lever med hedersproblematik om sina liv och sina erfarenheter. Respondenterna har alla levt ett liv med inslag av hot och våld. De har begränsats i sin vardag och levt med en hotbild från den egna Familjen. Även två skolkuratorer har intervjuats.

När ett barn drabbas av en kronisk sjukdom som astma påverkar detta inte bara barnet utan hela Familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har astma. Till denna kvalitativa litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: kaotiska känslor och maktlöshet på grund av sjukdomens krav: att känna sig ensam om ansvaret för barnet: att känna otillräcklighet i anpassningen mot en ny livsstil: att känna trygghet och hopp av att lära sig bemästra livssituationen. Föräldrar till barn med astma förlorar till en början kontrollen över sin kända livsvärld.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.