Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i Familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har Familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har Familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har Familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar Familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna Hur framställs den muslimska Familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska Familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, Familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska Familjen både hos lärare och hos andra elever.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i Familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i Familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i Familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur diagnosbeskedet påverkat dem, Familjen, kamrater och skolgång. Resultatet pekar på att en diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i Familjen och bland kamrater..

Bakgrund: Varje år avlider 1,4 miljoner människor till följd av våld i världen, varav 34000 är barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt våld där tre av dessa fall är dödligt våld mot barn. Det dödliga våldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt våld mot barn inom Familjen. Följande frågeställningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt våld mot barn inom Familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt våld mot barn inom Familjen, redgöra för ålder på offret vid dödligt våld mot barn inom Familjen.

Bakgrund:Multisjuklighet är vanligt bland äldre världen över. Andelen äldre i Thailand ökar på grund av en mer avancerad sjukvård och bättre levnadsvillkor. Familjen spelar en stor roll i vårdandet av äldre. På grund av att fler kvinnor idag utbildar sig och arbetar har deras tid för att vårda den äldre minskat vilket lett till ett ökat behov av vårdboenden i Thailand. Det är idag en stor brist på vårdboenden för äldre i Thailand.Syfte:Syftet är att undersöka sjuksköterskors syn på Familjens roll i vårdandet av den äldre.Metod:Metoden som användes för intervjuerna var semistrukturerade gruppintervjuerna.

Bakgrund Hela Familjen påverkas när ett barn drabbas av cancer. Det är sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta Familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vården. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur syskon till barn med cancer påverkas. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur Familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse Familjen haft för individen och hur Familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i Familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom Familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

När en förälder blir sjuk påverkas hela Familjen. Sjukdomen innebär utmaningar som Familjen ställs inför och speciellt för barnen som är beroende av föräldrarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barnfamiljers när en förälder vårdas palliativt. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Detta resulterade i tre slutkategorier: Att vara känslomässigt ur balans; Att vilja veta mer för att förbereda sig inför döden; Att vilja vara tillsammans och sträva efter ett normalt familjeliv.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är Familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från Familjen. Den nya livssituationen för Familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet.

Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela Familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela Familjen..

Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring Familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnFamiljen tilldelades stort utrymme..

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sådan situation har Familjen olika behov som de kan behöva hjälp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa Familjen måste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram är systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet är att belysa de behov som finns hos Familjen när en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.