Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning.Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi. I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och Familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och Familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning.

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser.Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv.Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina Familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patientermed tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisksyn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vadpatientens familj går igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser Familjemedlemmar hade när derasanhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åttavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

Examensarbete CivilekonomiprogrammetFörfattare; Louise TorstenssonHandledare; Sven-Olof Collin och Jenny AhlbergExaminator; Anna Stafsudd Titel; Familjeföretagets styrelse ? Övergång från familjerepresentant till utomstående ledamotBakgrund och problem; Det finns gedigen forskning kring familjeföretag, styrelsearbete likväl som professionalisering inom företag.  I forskningen om familjeföretag förutsätts ofta att företagets styrelse enbart består av Familjemedlemmar. Genom att i denna studie undersöka varför familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse finns möjlighet att bidra till forskningen om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt professionalisering.  Syfte; Att förklara varför en familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse.Metod; Denna studie har främst antagit en deduktiv ansats där tidigare forskning om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt professionalisering tillsammans med bolagsstyrningsteorier har varit utgångspunkt.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

En olycka kan snabbt vara framme. För äldre personer kan ett fall vara tillräckligt för att skada sig rejält och inte ha möjlighet att komma åt ett kommunikationsmedel, till exempel en telefon. Detta är i dagens samhälle ett stort folkhälsoproblem som både orsakar lidande och stora kostnader. Infinner sig känslan av otrygghet kan det underlätta och framförallt hjälpa vid överfall att snabbt kunna tillkalla uppmärksamhet från omgivningen men också Familjemedlemmar eller vänner.För att lösa dessa problem har ett säkerhetslarm utvecklats till en Android-telefon. Detta larm har i uppgift att påkalla omgivningens uppmärksamhet genom ljudsignaler men också kontakta anhöriga.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina Familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba människor i olika åldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Det är omkring trettio procent av barnen som behandlas på en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom när de blir äldre så behöver de fortfarande föräldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förändras om någon av Familjemedlemmar blir sjuk.