Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av Familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare från tre olika kommuner. Alla intervjupersonerna var socialsekreterare som arbetar med Familjehemsplaceringar och vårdnadsöverflyttningar enligt Föräldrabalken 6 kap. 8 §. År 2003 infördes en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga (LVU) som innebar en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Vår problemformulering och syfte handlar om hur socialsekreterarna hanterar lagens återföreningssyfte respektive vårdnadsöverflyttning och vilka faktorer socialsekreterarna anser har betydelse eller är avgörande för att en vårdnadsöverflyttning ska vara aktuell.

Focusing of what´s best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.

? Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av Familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande familjehem och då uppföljningsmöten genomförs.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten hanterar Familjehemsplaceringar av barn med utländsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade områdena är Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Lärjedalen i Göteborg. Områdena är utvalda genom gemensamma faktorer som många ensamstående föräldrar, hög invandrartäthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frågeställningar berör matchningen mellan barn med utländsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjänsten tar hänsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjänsten samt litteratur inom området.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavården är Familjehemsplaceringar av barn. Det är kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det är vidare samhällets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrån en otrygg, bristfällig tillvaro och får god vård i familjehemmet. Socialnämnden beslutar om vården som antingen sker frivilligt med stöd av Socialtjänstlagen, eller med tvång med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med uppsatsen är att förklara vad begreppet rättssäkerhet innebär, både utifrån en allmän definition och mer specifikt vid socialnämndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat Familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa Familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

The purpose of this essay was to examine how professional social workers work with follow up foster home placements. The study was based on qualitative interviews with ten professional social workers from different municipalities in Skåne in an attempt to answer the following questions:* What routines exist for the follow-up work with foster care?* What factors have an impact on how the follow-up is formed in the particular case?* How can the follow-up affect outcomes of the placement?* In what way could the work with follow-up foster home placements develop?The theories we chose to analyze our material from was the ecology of human development formed by Urie Bronfenbrenner and the theory of civil courage formed by Lennart Lundquist. The interviews were semi-structural which gave the respondents a chance to talk in a free way about the questions we presented.The result of the study showed that there is a difference in the way social workers form the follow-up work of foster care. The greatest difference is in whom the social workers include in their follow-up.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med Familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.