Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan Familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur Familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex Familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? Familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkänslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att få en vidare förståelse förhögkänslighet ville vi även se hur personer med högkänslighet upplever sittkaraktärsdrag. Detta ville vi undersöka utifrån ett genusperspektiv. Studien baserades påtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav åtta behandlare inom Hem för vård eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga.Högkänslighet är ett karaktärsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebär attman är extra känslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom Familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i Familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan Familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap.

Frågor som berör ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i Familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan Familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa Familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett Familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

Syftet med studien är att ur ett barnperspektiv få en bild av hur Familjehemsplacerade barn upplever sin tid i Familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig från de professionellas och Familjehemsföräldrars. Målet är att vi utifrån våra frågeställningar kring detta ska kunna få en kunskap om hur man bedömer vad som är barnets bästa och om uttrycket ?blod är tjockare än vatten?, alltså att biologiska föräldrar i stort sätt alltid har rätt till sina barn, överensstämmer med detta. För att få detta besvarat har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs en Familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebär det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar på ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgått från barnets bästa under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta Familjehemsplacerade barn samt Familjehemsföräldrar och barnsekreterare.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

  Author: Moa di Zazzo EilertsenTitle: ?Children should not grow up like that. They may turn out the same?: Social workers, working with foster care investigations, reasoning about family and family structures of foster homes. [translated title]Supervisor: Annika StaafAssessor: Norma MontesinoThere has been a change in family structure which shows that the nuclear family, which is still the main form of family pattern, is becoming less frequent nowadays.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

The purpose of this essay was to examine how professional social workers work with follow up foster home placements. The study was based on qualitative interviews with ten professional social workers from different municipalities in Skåne in an attempt to answer the following questions:* What routines exist for the follow-up work with foster care?* What factors have an impact on how the follow-up is formed in the particular case?* How can the follow-up affect outcomes of the placement?* In what way could the work with follow-up foster home placements develop?The theories we chose to analyze our material from was the ecology of human development formed by Urie Bronfenbrenner and the theory of civil courage formed by Lennart Lundquist. The interviews were semi-structural which gave the respondents a chance to talk in a free way about the questions we presented.The result of the study showed that there is a difference in the way social workers form the follow-up work of foster care. The greatest difference is in whom the social workers include in their follow-up.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till Familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med Familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.