Bakgrund       Tillväxtviljan bland de svenska småföretagen är stor, men avsaknad av kapital begränsar många entreprenörer och småföretag. Den höga risknivån minskar möjligheterna att erhålla exempelvis bankfinansiering, och för många tillväxtbolag i tidiga faser kan Venture Capital därför vara det enda finansieringsalternativet.Syfte               Syftet med studien är att skapa förståelse för de investeringskriterier som svenska Venture Capital-bolag använder vid sin utvärdering av potentiella investeringsobjekt samt jämföra dessa med vad entreprenörer anser påverkar utvecklingen av ett företag.Metod             Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från 20 genomförda intervjuer samt skriftliga frågeformulär, där respondenterna utgörs av venture-kapitalister samt entreprenörer som har erhållit Venture Capital-finansiering.Resultat         De kriterier som är centrala vid Venture Capital-bolags utvärdering av potentiella investeringsobjekt är entreprenörsteamet, marknads-förutsättningar samt produkterbjudande. Av dessa kriterier anser både venture-kapitalister och entreprenörer att det är entreprenörsteamet som i störst utsträckning påverkar ett företags utveckling. Att entreprenörsteamet tillskrivs så stor betydelse förklaras av att förutsättningarna för företagets fortsatta utveckling ständigt förändras, vilket ställer krav på att entreprenörsteamet har förmåga att hantera denna dynamiska process och anpassa företagets utveckling efter oförutsedda förändringar..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 ska noterade fastighetsföretag i EU som innehar förvaltningsfastigheter redovisa enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter. Vid värdering till verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar över resultaträkningen. Då bankfinansiering är vanligt förekommande i både Sverige och Storbritannien borde positiva värdeförändringar vara fördelaktigt för fastighetsföretag eftersom orealiserade värdeförändringar medför att värdet på fastighetsbeståndet, uttryckt som säkerhetsmassa vid upptagande av lån, ökar. Ökad säkerhetsmassa i sin tur medför att fastighetsföretagen få mer fördelaktiga lånevillkor.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Vad styr valet av revisionsbyrå? Revisionsbyråers kunder kan ha svårt att uppfatta konkreta skillnader mellan byråernas revision, då dess utformning är standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet på oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissättningen av revision och kravet på saklighet i marknadskommunikationen medför begränsningar för revisionsbyråerna när det gäller differentiering av revisionstjänsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyråernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmärker bolag som reagerar på en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrån dess preferenser och bakgrund.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige.

Bakgrund: Inom de närmaste 5 åren planerar var fjärde småföretagare att dra sig tillbaka, detta innebär ungefär 60 000 företag eller 180 000 företag om även egenföretagarna räknas med. Detta beror på att 40-talisterna är en stor demografisk åldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sålt av sina bolag i samma utsträckning. Vad som händer med dessa bolag är osäkert, en del har en färdig plan för generationsskiftet andra är mer osäkra på vad som kommer att ske, omkring 10 procent av småföretagen väntas läggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur ägarskiftet kommer att ske. För att belysa läget ännu mer så säger sig 42 procent av landets småföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 år (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istället för att starta eget.

År 2005 infördes IFRS och IAS som redovisningsregelverk för svenska börsnoterade bolag. Ett par år innan hade övergången påbörjats genom att de noterade bolagen följde redovisningsrådets rekommendationer. En av de nya redovisningsrekommendationerna var att företagen nu kunde kapitalisera sina utvecklingsutgifter. Detta reglerades i IAS 38 samt RR 15. För att detta skulle vara möjligt behövde företagen uppnå ett antal kriterium.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vår historia blev mer intressant på ett mikroplan där vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt på den monetära delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit väldigt tråkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krävs för att på djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som på det ena eller andra sättet är inblandade i denna historia..

Detta arbete beskriver och analyserar vilka förutsättningar som är viktiga att ta hänsyn till vid en installation av ett trådlöst nätverk hos SYSteam. Ämnet trådlösa nätverk är omfattande och komplext och många i branschen saknar idag kompetens inom området. Det finns en uppsjö av olika komponenter, krypteringar och tillvägagångssätt. Detta arbete har utförts i samarbete med SYSteam Network Center (SNC), som vill undersöka möjligheterna och vilka förutsättningar som krävs för att kunna erbjuda ett gemensamt trådlöst nätverk som uppfyller kraven att vara säkert, skalbart och centralt administrerbart från SNC. SNC vill skaffa sig en uppfattning om vilket behov som de olika bolagen hos SYSteam i Huskvarna har av ett trådlöst nätverk, och därmed få fram en gemensam bild av hur ett trådlöst nätverk bör utformas.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.