Masuriska gymnasieungdomar är jämgamla med det "nya" kapitalistiska Polen vilket inte hindrar att ungdomarna genom sin starka föräldraranknytning kan sägas ha en fot i det "gamla" systemet före 1989 och en fot i det "nya". Syftet är att analysera masuriska ungdomarnas interaktion med skola, familj respektive kyrka samt deras framtidsvisioner. Val av metoder och teorier presenteras före uppsatsens huvuddel. Masuriska gymnasieeleverna tycks känna sig väl tillrätta i dagens Polen. De är studie- och målinriktade.

Det finns forskning som pekar på att barn och ungdomar i pågående familjehemsvård presterar sämre jämfört med normalbefolkningen samt att de lämnar skolan med låg utbildningsnivå För att komma in på arbetsmarknaden ställs i dag krav på utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhällsvård riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstår och förklarar sin utbildningssituation. Detta är ett angeläget studieområde eftersom samhället har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt är familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig själva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har använts och sex familjehemsplacerade tjejer i åldern 17-21 år med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Inledning: Cancer är en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenårligen. Prognosen har kraftigt förbättrats sedan 1970-talet, framförallt beroende på intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att åtgärda och förebygga cytostatikans svåra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir många och långa för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vänds upp och ned, påverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina föräldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vård, exempelvisantibiotika och intravenös näringstillförsel ges redan i hemmet för att underlätta för familjerna. Att ävenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att få vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vänner.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga faktorer som är betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsäkerhet ochvårdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vårdpersonal? Undervisning av föräldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samråd med ansvarig barnonkolog,med vägledning av den familjefokuserade omvårdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vårdpersonal?,?Undervisning av föräldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att få viss cytostatikabehandling i sitt hem på ett säkert sätt..

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

SammanfattningSyfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva behov av stöd hos kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt samt deras upplevelser av problem i det dagliga livet. Ett ytterligare syfte är att bedöma kvaliteten på studiernas urvalsmetod.Metod: Författarna gjorde en beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas urvalsmetod granskades ur en kvalitetsaspekt.Huvudresultat: Studier visade att det var vanligt att kvinnor upplevde oro, osäkerhet och rädsla inför livet efter en hjärtinfarkt. Rädslan att råka ut för en ny hjärtinfarkt visade sig vara en stark känsla hos många. Dessa känslor upplevdes som stora problem för kvinnorna.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Idag finns det många outforskade områden när det handlar om användandet av prydnadsgräs i Sverige, inte minst vad det gäller härdighet. Utbudet på de svenska plantskolorna är ofta litet och möjligheten att hitta information om prydnadsgräs för svenska förhållanden är begränsat och mycket svåra att hitta. Med tanke på att Poaceae är en stor familj bland växter finns det förvånansvärt få arter och sorter att välja mellan i Sverige. Med bakgrund av detta vill jag i min uppsats undersöka och diskutera möjligheten att finna nya, mindre beprövade släkten, arter, sorter och hur dessa kan användas i Sverige. .

Syftet med min uppsats är undersöka Carl Johan De Geers konstnärsmyt utifrån De Geers egna perspektiv. Det har tidigare inte gjorts några studier kring De Geers myt utan främst har det funnits intresse kring hans förflutna. Mitt mål har varit att tillföra något nytt inom Carl Johan De Geers konstnärskap och ge en modern bild av vem han är. För att förstå De Geers framställning av sig själv krävdes svar på följande frågeställningar:Hur framställer De Geer sin resa från borgerlig slottsadel till kommunistisk multikonstnär?Hur skildrar De Geer sin barndom i sina verk?Hur förhåller han sig till sin familj och sin bakgrund?Hur går han till väga för att framhäva myten om sig själv?.

Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning. Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse..

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka vad individer, som uppnått en viktminskning på minst 10 kg, uppger var av betydelse under deras viktminskningsprocess. Fanns det några gemensamma nämnare och samband? Frågeställningarna var: Hur har dessa individer gått ner i vikt? Vilken var den utlösande faktorn? Vad var målet med att gå ner i vikt? Hur har dessa individer motiverats till viktnedgång? Finner dessa individer stöd som en viktig del i viktminskningsprocessen? Vad upplevde dessa individer som lättast respektive svårast under deras viktminskning? Vad anser dessa individer vara viktigast för en lyckad viktminskning?MetodStudien bestod av en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning där 42 individer fick svara på frågor om deras viktminskning. De skulle alla ha haft en viktminskning på minst 10 kg och ett BMI >25 eller ett midjemått >80 för kvinnorna respektive >94 för männen.ResultatIndividerna som svarade på enkäten var mellan 18-70 år. 60 % var kvinnor och 40 % var män.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

SammanfattningDetta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH).Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010.Hur definierar respondenterna begreppet hälsa?Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid?I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation?Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra.