Sök:

Sökresultat:

1953 Uppsatser om Familj och sjuksköterska - Sida 15 av 131

?Homosexuella och deras familjebildning? : En studie om 15-Äringars attityder i en aktuell frÄga

Diskussionen kring homosexuellas lÀmplighet som förÀldrar och deras rÀtt att bilda familj Àr nu aktuell i samhÀllsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jÀmstÀller homosexuellas och heterosexuellas rÀttigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i Ärskurs 9 vid tre skolor, i frÄgor om homosexuellas rÀtt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhÄllande till könstillhörighet och social klass. MÄlgruppen valdes utifrÄn att ungdomar i den Äldern ifrÄgasÀtter förÀldrarnas pÄverkan och skapar sig egna vÀrderingar. En inblick i detta kan lÀgga fokus pÄ att Àven vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frÄgor dÄ barn och ungdomar i stor utstrÀckning pÄverkas av vuxna.Uppsatsens primÀrdata har insamlats genom enkÀtundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007.

Patientperspektiv pÄ orsaker till Àtstörningar

Den hĂ€r studien undersöker patientperspektiv pĂ„ orsaker till Ă€tstörningar och eventuell förĂ€ndring över tid. Undersökningsgruppen bestĂ„r av 56 Ă€tstörningspatienter frĂ„n MHE-kliniken i Mora som svarat pĂ„ öppen skriftlig frĂ„ga, ?Har du nĂ„gon idĂ© om varför du fick matproblem??, i ett formulĂ€r vid behandlingsstart och efter 5 Ă„r.  Svaren kategoriserades av oberoende bedömare enligt Huvudkategorier; SjĂ€lv, Familj, Stressfaktorer utanför familj, Övrigt och Ospecificerat. Resultaten visar att det fanns fĂ„ skillnader mellan huvudkategorier i förhĂ„llande till diagnos och över tid men signifikanta skillnader inom huvudkategorier. Störst förĂ€ndring Ă€gde rum inom kategorin SjĂ€lv dĂ€r betoning av kroppsmissnöje vid behandlingsstart minskade efter 5 Ă„r och faktorer som rörde perfektionism, lĂ„gt sjĂ€lvförtroende och utvecklingskris ökade.

Ung och söt : en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvÄrdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1

Bakgrund:Att vara ung och fÄ en kronisk sjukdom innebÀr för de flesta en omvÀlvande förÀndring i livet som kan pÄverka hela familjen. Diabetes typ 1 krÀver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermÀtning, att hÄlla en sÀrskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervÀrdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lÄgt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer rÄd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1.

BetydelsebÀrare av Skolkulturer

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Samtal vid middagsbordet i en tresprÄkig familj : SprÄkval i ett flersprÄkigt sammanhang

Logopeder som trÀffar barn med sprÄkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krÀvs dÄ barnet och familjen Àr tvÄ- eller flersprÄkiga. I denna fallstudie beskrivs sprÄkanvÀndningen i en tresprÄkig familj som bor i Sverige. Den flamlÀndsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmÄl med dottern Betty enligt sprÄkstrategin one parent ? one language (OPOL).

Kombinationen arbete-familj : I en kvalitativ studie ger Luftfartsverkets anstÀllda sin syn

The purpose of this study was to obtain an understanding of how the employees at LFV Group Swedish Airports and Air Navigation Services (Luftfartsverket) manage to combine work and family, and put this in relation to the concepts of employer of choice and socially sustainable development. Qualitative interviews were carried out with 23 randomly selected participants at the three largest places of work within the organisation. The results showed that the combination of work and family mostly could be managed but that factors like high workload and feelings of stress affected the participants in a negative way. The main measures facilitating the combination of work and family were shorter working hours and support with domestic chores. LFV can partly be considered an employer of choice when it comes to family friendly benefits but changes could be made for further improvement.

En grupp smÄbarnsmammors upplevelse av balans mellan arbetsliv och hemarbete

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Äldres upplevelser av socialt stöd

Ett flertal studier har pÄvisat det sociala stödets betydelse för Àldres hÀlsa och vÀlmÄende. Denna studie syftar till att beskriva Àldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning Àldre personer erfar sig ha stöd av familj, vÀnner, föreningar och andra sociala grupper samt samhÀllet. Studien genomförs med hjÀlp av djupintervjuer av Àldre personer över 80 Är, boende i Oskarshamns kommun. De Àldre finner socialt stöd frÄn familj och vÀnner vara viktigt, dÄ det bland annat innebÀr trygghet, glÀdje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd frÄn familj och vÀnner vilket anses betyda mycket för deras vÀlmÄende.

Livssituation och möjligheter : Tio högskoleutbildades berÀttelser om sin etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation pÄverkade deras etableringsprocess pÄ arbetsmarknaden och deras syn pÄ sin yrkeskarriÀr. SÀrskilt intresse riktades mot deras syn pÄ pendling och flyttning. De frÄgestÀllningar vi sökte svar pÄ var: Finns det skillnader i synen pÄ mobilitet det vill sÀga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? PÄverkar dessa skillnader respondenternas etablering pÄ arbetsmarknaden och yrkeskarriÀr? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt pÄverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi anvÀnde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

VÀrldens ensammaste: Vardagslivet i en familj dÀr ett barn har en diagnos

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Familjens delaktighet. En litteraturstudie om familjecentrerad vÄrd inom barnsjukvÄrd.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Avancemangets hinder och möjligheter : -vad pÄverkar vÄr attityd?

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter mÀnniskor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrÄn omrÄdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frÄgeformulÀr som fylldes i av 93 anstÀllda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen pÄverkar attityden till avancemang. Höga vÀrden för dessa förhÄllanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Standardiseringar och FRAND-villkor utifrÄn artikel 101 och 102 FEUF

Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.

Upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hÀlsa vid kronisk sjukdom. 16 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem slutkategorier: att vara med familj och vÀnner, att vÀlja glÀdje och förÀndra synen pÄ livet, att göra det som Àr meningsfullt, att vara oberoende och bestÀmma över sitt liv och att finna styrka och frid i andlighet. Familj, vÀnner och att ha nÄgot meningsfullt att göra viktigt för mÀnniskor i studien. MÀnniskor ville Àven uppleva oberoende, fatta egna beslut och kunna bo hemma. För att kunna befrÀmja hÀlsa hos mÀnniskor med kronisk sjukdom för sjuksköterskor Àr det mycket viktigt att veta vad de som unika mÀnniskor upplever vara hÀlsa dÄ denna upplevelse Àr högst individuell.

Att ha ett barn med cancer i familjen : FörÀldrar och syskons upplevelser

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 barn av cancer som Àr den vanligaste dödsorsaken hos barn i Sverige. Hela familjen pÄverkas av detta under lÄng tid. En sÀker och trygg vardag ersÀtts med stÀndig strÀvan om överlevnad, att bÄde barnet och familjen ska ta sig igenom denna period av rÀdsla, kaos och hjÀlplöshet. Syfte: Att beskriva förÀldrar och syskons upplevelser av att ha ett cancersjukt barn i familjen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->