Sökresultat:
1802 Uppsatser om Familj närvaro - Sida 50 av 121
à ter i arbete - en studie om upplevelsen av att vara lÄngtidssjukskriven och om ÄtergÄngsprocessen till arbetslivet
Mot bakgrund av den kontinuerliga samhÀllsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en lÄngtidssjukskrivning och vidare ÄtergÄng till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnÄtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstÄnd ocksÄ inverkar pÄ ett psykiskt och emotionellt plan. En person som Àr sjukskriven kan pÄ sÄ vis börja ifrÄgasÀtta sitt eget vÀrde, och kÀnna sig oduglig genom att bara gÄ hemma och inte kunna bidra med nÄgot till samhÀllet. Personernas berÀttelser pÄvisar emellertid att ÄtergÄngen till arbete kan underlÀttas av en engagerad arbetsplats. Det framgÄr ocksÄ att det Àr viktigt med stöd och förstÄelse frÄn omgivningen, sÄsom frÄn familj, chef och arbetskamrater, men Àven frÄn lÀkare, FörsÀkringskassa och andra ansvariga aktörer.
Mjuka kvinnor och hÄrda mÀn : Socialsekreterares konstruerande av kön
Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.
Faktorer av betydelse för Àldres livskvalitet pÄ sÀrskilt boende - Vad pÄverkar Àldres livskvalitet?
Lite mindre Àn en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som Àr
över 65 Är och av dessa bor cirka 6,2 % i sÀrskilda boendeformer. Syftet med
studien var att undersöka faktorer som Àr av betydelse för livskvaliteten för
Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie med
kvalitativ ansats som inbegrep Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna
analyserades med innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).
Resultatet presenteras utifrÄn de fyra kategorierna; vikten av personlig
trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som pÄverkar om den Àldre kÀnner sig
trygg pÄ det sÀrskilda boendet, betydelsen av mellanmÀnskliga relationer, denna
rubrik innefattar hur Àldre upplever kontakten med personal, familj och övriga
vÀnner.
Familj eller karriÀr i arbetslivet, mÄste man vÀlja? : -en uppsats om arbetstagares skydd mot diskriminering i arbetslivet.
Pregnant workers are considered at risk in the labor market and therefore need extra protection from employment discrimination . The purpose of this essay is to investigate what protection of pregnant workers against discrimination in employment situations and  if  there  is  no  corresponding  protection  for  female  workers  claim  the  right  to parental leave.The essay describes the national and EU rules on applications and practice, showing how pregnant women and workers on parental leave are treated in the labor market. Through Sweden's accession to the EU , we must apply the requirements nationally EU imposes on its member countries.The essay shows that pregnant employees have a strong legal protection from discrimination in employment , from both DL and by EU directives . Employers who deny workers employment because of pregnancy is guilty of direct discrimination on grounds of sex, because it is only women who may become pregnant. It is not important whether it is a temporary or permanent position .
NÄgot om inverkan av operationsrumsklÀder pÄ halten luftburna bakteribÀrande partiklar under pÄgÄende operation : Some observations on the impact of clothing systems on the concentration of airborne bacteria-carrying particles during surgery
Detta examensarbete har utforts i omradet skyddsventilation vidavdelningen for installationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan.Examensarbetet omfattar 30 kurspoang och ar den avslutande delen icivilingenjorsutbildningen.Fragestallningar diskuteras om den inverkan kladsystem har for luftensrenhet i operationsrum under pagaende operation. Avsikten med arbetet aratt undersoka i vilken man operationsrumsklader av renrumskvalitetpaverkar halten av luftburna bakteriebarande partiklar under pagaendeoperation i jamforelse med konventionella kladsystem.Jag vill borja med att tacka mina handledare professor Bengt Ljungqvistoch tekn dr Berit Reinmuller, for att jag har fatt formanen att ta del av deraskunskaper samt att jag blivit utmarkt handledd och motiverad underexamensarbetets gang. Jag vill ocksa tacka professor Jan Gusten, Chalmersoch tekn lic Johan Nordenadler, Projektengagemang AB samt SahlgrenskaUniversistetssjukhuset, Berendsen Textil Service AB, Ramboll Sverige ABoch Miclev AB, vilka alla har gjort mitt examensarbete mojligt.Avslutningsvis vill jag tacka familj och vanner for uppmuntran underarbetets gang.Stockholm, januari 2010Jonas Hallberg Borgqvist3.
Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor
Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.
Skola, kompisar, förÀldrar och brott
Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen
vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar
nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ
att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den
kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga
beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början
Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.
Svenska professionella golfspelares upplevelser och beskrivningar av socialt stöd : En kvalitativ intervjustudie
Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.
Att vara ett paket - en kvalitativ studie om tre personers upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ och att ha en psykiatrisk diagnos
Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde pÄ tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och tvÄ kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus pÄ studien Àr riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ sin diagnos, i kontakter med familj, vÀnner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering pÄverkat deras sjÀlvbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner.
Barn som far illa. Att som lÀrare i förskola möta barn som far illa.
I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.
RĂTTVIS RĂTTEGĂ NG : - fĂ„r barn pĂ„ VĂ€stbanken en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng i israeliska militĂ€rdomstolar?
Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.
Upplevelser och copingstrategier hos ungdomar med cancer : en litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier med tre underkategorier vardera.
Fritid + Arbete = Balans? En studie med sex unga akademiker i arbetslivet, om deras reflektioner kring balans mellan fritid och arbete
Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.
Ser du mig? : En litteraturstudie om att leva med schizofreni
Bakgrund: Schizofreni Ă€r en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen Ă€r inte sĂ€kerstĂ€lld. Sjukdomen behandlas med lĂ€kemedel, terapi och mycket omvĂ„rdnadsarbete. MĂ€nniskor med schizofreni lever med mycket Ă„ngest och rĂ€dsla. Ăven upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för hur det Ă€r att leva med schizofreni och dĂ€rigenom uppmĂ€rksamma betydelsen av den vĂ„rdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad pĂ„ 9 vetenskapliga orginalartiklar.
Samverkan fungerar nÀr den inte mÀrks : brukares erfarenheter av myndigheters samverkan kring multibehovsfamiljer
Syftet med studien har varit att utifrÄn ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhÀllets insatser. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med förÀldrar till barn med mÄnga behov. Resultatet visar att det finns ett antal kÀnnetecken pÄ en brukarvÀnlig samverkan, och att alla inblandade drar Ät samma hÄll Àr ett kÀnnetecken. Att familjen vill vara delaktig, kÀnna sig lyssnad pÄ och ha nÄgon att lita pÄ Àr nÄgra andra kÀnnetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hÀnsyn tas till hela familjens situation.