Bakgrund: Anestesisjuksköterskor i Sverige har en unik roll i och med att de har ett eget yrkesansvar som ger behörighet att utföra anestesiarbetet sjÀlvstÀndigt. Det finns mÄnga utmaningar som en anestesisjuksköterska stÀlls inför vid sövning av barn, bÄde ur fysiologisk och psykologisk synvinkel. FÄ studier finns gjorda kring anestesisjuksköterskors erfarenheter av barninduktion.Syfte: Studiens syfte var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter vid barninduktion.Metod: Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i mellersta Sverige under vÄren 2011. En kvalitativ intervjumetod anvÀndes med innehÄllsanalys av materialet. Sammanlagt intervjuades 14 anestesisjuksköterskor med varierande yrkeserfarenhet.Resultat: Alla studiedeltagare ansÄg att det Àr en utmaning att söva barn.

BVC-sjuksköterskan möter mÄnga förÀldrar som har frÄgor om kostintroduktion till spÀdbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter Àr att undervisa förÀldrar i kostfrÄgor. Studier har visat att förÀldrar upplever att de fÄr olika rÄd frÄn BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra förÀldrarna osÀkra pÄ vilka rÄd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostrÄd till förÀldrar vid introduktion av fast föda till spÀdbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden i Region Halland. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

Fysisk aktivitet Ă€r en viktig komponent för att vi mĂ€nniskor ska mĂ„ bra, speciellt i vĂ„rt moderna men stillasittande samhĂ€lle. Inaktivitet Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem idag och det leder till en rad kĂ€nda livsstilssjukdomar. Den svenska folkhĂ€lsopolitiken utgĂ„r, sedan 2003, frĂ„n elva mĂ„lomrĂ„den som fokuserar pĂ„ de faktorer i samhĂ€llet som pĂ„verkar folkhĂ€lsan. Ökad fysisk aktivitet Ă€r det nionde av dessa mĂ„l och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet pĂ„ recept (FaR) Ă€r en av de Ă„tgĂ€rder som har införts i Sverige för att uppnĂ„ detta mĂ„l.

Lidenmark, I & MÀenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Lungcancer Àr ett hÀlsoproblem över hela vÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.

Under de senaste decennierna har det skett stora förÀndringar nÀr det gÀller synen pÄ individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgÄr ifrÄn hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhÀlle. Samtliga bidrag utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger pÄ mÀnskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhÀllet. De olika teman som studerats Àr skilsmÀssa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan pÄverkas av en skilsmÀssa.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall Är 2009, och cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebÀr en förÀndring i tillvaron och att livet hotas, dÄ Àr hopp en viktig del i mÀnniskans liv. Hopp pÄverkar viljan att leva och Àr en vÀsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som pÄverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Hopp Àr ett fenomen som Àr svÄrt att definiera. Hopp upplevs pÄ olika sÀtt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp Àr betydelsefullt för patienter i palliativ vÄrd och kan ge patienter förmÄga att uthÀrda lidandet och det betraktas som en inre resurs som Àr viktig för att uppnÄ livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anstÀlldas individuella syn pÄ balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att Ästadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell anvÀnts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar dÀr jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang Àr komponenter. I teoriavsnittet nÀmns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlÀgga en idealbild av synen pÄ balans Àr en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen Àr gjord pÄ Àr LÀnsförsÀkringar Uppsala.

Enligt Antonovsky kan en person som har ett högt KASAM, hantera sina Àndrade förutsÀttningar bÀttre Àn en person med lÄgt KASAM. Studier har Àven visat att mÀnniskan har olika förutsÀttningar till att finna hÀlsa efter sjukdom. Författarna vill dÀrför undersöka om detta stÀmmer och vad det Àr som gör att personer har olika förmÄgor och förutsÀttningar att hantera sin sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva hur personer hanterar sin Àndrade livssituation, utifrÄn KASAM. Metoden för litteraturstudien baserar sig pÄ en analys av vetenskapliga artiklar och har en kvalitativ ansats.

Det krÀvs mycket av en mÀnniska som mÄste fly sitt hemland. NÀr dessutom ett barn flyr utan sina förÀldrar eller andra anhöriga Àr det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lÀgger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i vÀstvÀrlden. Kraven och förvÀntningarna pÄ dessa flyktingbarn Àr svÄra att förstÄ. För att fÄ en djupare förstÄelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens kÀnsla av sammanhang, vilket föranledde frÄgestÀllningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens kÀnsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens kÀnsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillÀmpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter som Àr personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn.

BAKGRUND: Övervikt Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem som pĂ„verkar mĂ€nniskors hĂ€lsa och ger Ă€ven en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 Ă„ren och övervikt i unga Ă„r Ă€r ofta ett ihĂ„llande problem som fortgĂ„r upp i vuxen Ă„lder. DĂ€rför behöver förĂ€ldrarna involveras i barnets vĂ„rd eftersom de ska tillgodose grundlĂ€ggande behov. SYFTE: Syftet Ă€r att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan frĂ€mja hĂ€lsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförĂ€ndringar. METOD: En begreppsanalys dĂ€r datamaterial inhĂ€mtats frĂ„n ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och lĂ€roböcker.

Placing children in foster care is today considered the best alternative for children unable to stay in their biological environment. A nuclear family consisting of a father, a mother and a child is the most common family structure within foster care today. The purpose of this thesis is to gain insight on the family norms that control the foster care system. It's a qualitative study based on interviews with six professional social workers within the field of foster care. This method gave us empirical material, that was later analyzed from two main theories and one theoretical concept.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en nÀrstÄendes svÄra sjukdom. Att vara anhörig till en svÄrt sjuk person Àr inte en enkel roll och för mÄnga anhöriga kan detta vara en ny och skrÀmmande situation. Samtidigt som den anhörige förvÀntas finnas dÀr och stödja den sjuke, bÀr denne ocksÄ pÄ en egen sorg. SYFTE: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid vÄrd i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehÄllsanalys.

NÀr ett barn drabbas av cancer berör det bÄde barnet och förÀldrarna. FörÀldrarnamÄste hantera sina egna kÀnslor och funderingar och samtidigt finnas dÀr för detdrabbade barnet. KÀnslorna kan vara övervÀldigande och kommer att pÄverka bÄdebarnets men framförallt förÀldrarnas vardagsliv. Syftet var dÀrför att belysa förÀldrarscopingstrategier nÀr deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: NÀstan varje dag fÄr en familj beskedet att deras barn drabbats av cancer. Detta innebÀr ett stort psykiskt pÄfrestande för förÀldrarna och de tvingas omvÀrdera sina prioriteringar i livet. FörÀldrarna kÀnner sitt barn bÀst och dÀrför har de en mycket viktig roll i vÄrdandet. SjukvÄrden mÄste involvera hela familjen genom att ha en familjecentrerad vÄrd. Syfte: Syftet var att fÄ mer kunskap kring upplevelsen av att vara förÀlder till ett barn som lever med cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes. Fem sjÀlvbiografier som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Att ha ett barn med cancer innebÀr olika upplevelser för förÀldrarna.