Denna uppsats handlar om förÀldraskap, familjen och individualiseringens pÄverkan pÄ individen.Individualisering Àr en övergripande process som pÄgÄr i samhÀllet. Den medverkar till att individen ska fokusera pÄ den individuella och dÀrmed motsÀga sig det kollektiva. Individualiseringen har lett till osÀkra förhÄllanden för mÀnniskan. Traditionella vÀrden och könsroller löses upp samtidigt som individen blir alltmer bunden till en krÀvande arbetsmarknad. Familjen representerar en fast punkt i livet och har sÄledes blivit viktigare för individen.Livet har blivit ett planeringsprojekt med riskminimering som mÄl.

The aim with this study is to examine and analyze how the employees at two residential care homes for unaccompanied refugee children work with the children during their pending decision for asylum in Sweden. The purpose is to gain insight into the employees? daily work with the target audience and how they handle decisions with the children. The method to collect data is to carry 6 interviews with the employees at the residential care home. The interviews were semi-structured with purpose of letting the interviewee lead the content of the interview.

MÄnga mÀnniskor lockas av utmaningen att bilda familj och bli förÀldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjÀnstemÀn anser sig kunna sÀkerstÀlla funktionshindrade mÀnniskors möjlighet att kunna vÀlja och fullfölja förÀldraskap och vilket samhÀllsstöd som erbjuds. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀmligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett omrÄde som det inte har forskats eller pratats om i nÄgon större utstrÀckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frÄgestÀllningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Bakgrund: En patient som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning utsÀtts för mÄnga traumatiska upplevelser bÄde psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur patientdagboken och mottagningsbesöket har pÄverkat bearbetningen av upplevelserna av vÄrdtiden pÄ intensiven och rehabiliteringen efter sjukvÄrdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelningen och fÄtt en patientdagbok och varit pÄ ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjÀlpt patienten förstÄ att det har hÀnt och vad som har hÀnt under intensivvÄrdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vÀnner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade fÄ funderingar pÄ utveckling av den.

Äldres hĂ€lsa har förbĂ€ttrats de senare Ă„ren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres syn pĂ„ förutsĂ€ttningar för att bibehĂ„lla vĂ€lbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i Ă„ldrarna 63-84 Ă„r. Det framkom i resultatet att minst en nĂ€ra vĂ€n var en viktig del för att frĂ€mja vĂ€lbefinnandet. Interaktion med vĂ€nner och familj var ocksĂ„ en viktig aspekt för att mĂ„ bra.

Dagens ungdomar befinner sig i större utstrÀckning i frÄnvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utprÀglat mediesamhÀlle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer Àn om kÀnsla och medmÀnsklighet. Syftet Àr att undersöka hur sex unga mÀn i Äldrarna 16-17 Är upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser pÄ manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vÀnner/fritid ? dÀr sistnÀmnda Àven inkluderar nÀtverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjÀlp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgÄngar.Ett tydligt och framtrÀdande resultat har visat sig, nÀmligen att identitetsskapandet pÄverkas och Àr beroende av ett flertal faktorer.

Bröstcancer Àr den i Sverige vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring en av tio kvinnor kommer att drabbas nÄgon gÄng i livet. Vissa kvinnor Àr tvungna att göra en mastektomi till följd av bröstcancern och kan dÄ vÀlja att göra en bröstrekonstruktion, som har till syfte att ÄterstÀlla upplevelsen av normalitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturstudien var att belysa bröstcanceropererade kvinnors upplevelser i samband med att ha genomgÄtt bröstrekonstruktion. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fem kategorier: behov av information, dÀr majoriteten av kvinnorna inte upplevde behovet som tillfredstÀllt, behov av stöd, dÄ kvinnorna fick stöd frÄn bÄde familj, vÀnner och kvinnor som varit i en liknande situation.

Detta examensarbete belyser tjejer inom handbollens syn pÄ sitt eget idrottande. Vad de anser Àr viktigt för att de ska trivas med sitt handbollsspelande och för att de ska fortsÀtta med det. Det framkommer i svensk forskning att mer Àn hÀlften av de tjejer som i 13-16 Ärs Älder spelar handboll slutar med den nÀr de nÄr 17-20 Ärs Älder. Detta Àr nÄgot som vi finner intressant och vill med detta examensarbete undersöka vad som enligt de som fortsatt tycker Àr viktigt för att fortsÀtta spela handboll. För att undersöka detta genomfördes nio stycken kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt 39 tjejer i 15-25 Ärs Älder.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Ă„r cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem fĂ„r tydliga funktionsnedsĂ€ttningar. Även livet för familj och andra nĂ€rstĂ„ende till den drabbade kan pĂ„verkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svĂ„rt att ta del av patienters upplevelser nĂ€r de drabbats av funktionsnedsĂ€ttning efter en stroke. Detta Ă€r nĂ„got som kan pĂ„verka sjuksköterskans vĂ„rdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsĂ€ttning efter en stroke.

Andnöd Àr huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna Àr vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta huvudkategorier: att kÀnna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa kÀnslor, att kÀnna sig annorlunda och brÀnnmÀrkt, att vilja kÀnna stöd och förstÄelse frÄn andra samt kÀnna tilltro till sin omgivning och sig sjÀlv, att ha negativt respektive positivt synsÀtt pÄ sin sjukdom och pÄ framtiden, att vara socialt begrÀnsad, svÄrt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jÀmfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

Att förlora en partner Àr en dominerande hÀndelse hos Àldre och att bli ensam efter förlust av partner förÀndrar livet radikalt. Personer som efterlÀmnats behöver all hjÀlp och stöd de kan fÄ för att hantera sin sorg och anpassa sig till den nya situationen som Ànka eller Ànkling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personers upplevelse av att leva ensam efter förlust av partner. Resultatet baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tvÄ kategorier: kÀnslor och tankaroch livsförÀndringar. I resultatet framkom att personer som blivit ensamma efter förlust av partner kunde uppleva Ängest, oro, tomhet och meningslöshet.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhÄllningssÀtt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normövertrÀdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Individ familj och samhÀlle, 2011.

MÄnga missbrukare blir nyktra efter att ha varit pÄ behandling och/eller sjÀlvhjÀlpsrörelsemöten, sÄsom AA, dÀr de arbetar utifrÄn riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förstÄelsen av programmet kan ses som ett livslÄngt lÀrande. Tidigare forskning har inte fokuserat pÄ detta samband mellan lÀrande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts dÀr fem nyktra beroende har berÀttat sin livshistoria och vÀg till en lÄng nykterhet. Resultaten överensstÀmmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter Àr fundamentala för nykterhet, sÄsom villighet, kapitulation och öppenhet för förÀndring.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga upplevelsen av omhÀndertagandet bland förÀldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den hÀr rapporten har erhÄllits genom litteratursökning pÄ PubMed. FrÀmst anvÀndes artiklar som berör upplevelsen av omhÀndertagandet, men Àven litteratur och hemsidor frÄn svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förstÄelse av och för att erhÄlla ytterligare information om omhÀndertagandet i södra Sverige utfördes Àven en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkÀtstudie tillfrÄgades 55 personer, varav 24 var förÀldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.