Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka 15-Äringars friluftslivsvanor samt att studera om dessa har förÀndrats mellan Ären 2001 och 2007 med utgÄngspunkt frÄn bostadsortens geografiska lÀge.Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsundervisning ut i skolan?Hur sÄg 15-Äringars friluftslivsvanor tillsammans med en familjemedlem ut pÄ fritiden?Hur ansÄg 15-Äringars att de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?Vilken betydelse hade utövandet av olika friluftslivsaktiviteter med nÄgon ur sin familj för elevernas skattning pÄ hur de behÀrskade olika friluftslivsaktiviteter?MetodVi har anvÀnt oss av insamlat material frÄn Skola-idrott-hÀlsa projektet. Material har valts ut frÄn Ären 2001 och 2007 pÄ 15-Äriga ungdomar över hela landet. Deltagarna delades in i landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland utifrÄn deras hemort. Data har bearbetats i SPSS och jÀmförelser mellan de olika landsdelarna har gjorts.

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan gÄr uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och Àventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan tvÄ maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten..

Bakgrund: Inom neonatal intensivvÄrd vÄrdas prematura barn med sina förÀldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv pÄ barnet och dess familj. TvÄ metoder som anvÀnds för att bland annat skapa förutsÀttningar för förÀldra- barnkontakt, Àr Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och kÀnguruvÄrd. Det finns ett flertal hinder som kan försvÄra förÀldra- barnkontakten nÀr ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att frÀmja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa upplevelsen av att bli förÀlder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvÄrd. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i tvÄ olika Äldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser pÄ identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsÀttet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens pÄverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.FrÄgestÀllningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt Àr de viktiga? ? Vilka faktorer pÄverkar tjejer i deras identitetsskapande och pÄ vilket sÀtt har dessa faktorer pÄverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förstÄelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgÄngspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvÄrdnaden pÄ det sÀtt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvÄrdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvÄrden. Familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger tonvikt pÄ familjers deltagande och engagemang i sitt barns vÄrd. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur familjer och sjukvÄrdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvÄrden i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för förÀldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, 2005 Tidigare studier som gjorts pÄ den gruppen pekar mot att förÀldrarnas situation Àr jobbig och anstrÀngd.

Bakgrund: Historiskt sett har mÀnniskor som levt i samkönade relationer haft en sÄrbar situation i samhÀllet och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell lÀggning. MÄlet med hÀlso- sjukvÄrdslagen Àr att hela befolkningen ska ha en jÀmlik hÀlsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sÀmre hÀlsa Àn övrig befolkning. Inom vÄrden föreligger ofta ett heteronormativt förhÄllningssÀtt, vilket kan leda till osÀkerhet för familjer med en annan konstellation Àn den heterosexuella.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för om, och i sÄ fall hur, nÄgravuxna skilsmÀssobarn upplevde att förÀldrarnas skilsmÀssa har pÄverkat dem tanke-, kÀnsloochbeteendemÀssigt. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken instÀllning hardessa vuxna skilsmÀssobarn haft till att sjÀlva ingÄ Àktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken instÀllning har dessa vuxna skilsmÀssobarn haft till företeelsen skilsmÀssa? Ivilken utstrÀckning har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt nÀra relationer och tillit till andramÀnniskor? Hur har dessa vuxna skilsmÀssobarn upplevt kortare perioder separerade frÄn nÀraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmÀssobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvÄ mÀn och tre kvinnor. Intervjuerna pÄgick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?Àktenskap/skilsmÀssa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nÀra relationer/tillit?,?separationssvÄrigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Detta Àr slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl TannergÄrd och Per Thulin. Arbetet har gÄtt ut pÄ att skapa en prototyp av en barnspel baserat pÄ Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet Àr tvÄdimensionellt och vÀnder sig till barn i Äldern fyra till sju Är. Det Àr skrivet i programmeringssprÄket Python och anvÀnder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB..

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda pÄ hur ungdomars drogvanor nÀr det gÀllercannabisanvÀndning ser ut, och stÀlla detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns nÄgra samband mellan cannabisanvÀndning och ovan nÀmnda faktorer. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser cannabis- anvÀndandet ut i förhÄllande till kön, Ärskurs och stadsdelsomrÄde i Göteborg Är 2010? Vilka samband kan vi se nÀr det gÀller cannabisanvÀndning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, grÀnssÀttning, förÀldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig pÄ enkÀtsvar frÄn 7 602 elever i Ärskurs 9 och gymnasiets Är 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien Àr gjord av Göteborgs stad och baseras pÄ en omfattande enkÀt innehÄllande 76 frÄgor kring alkohol, narkotika, tobak och spel, dÀr vi förvÄr studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien Àr av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjÀlp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrÄn ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVÄr studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

Bakgrund: Eftersom det blivit allt vanligare med Àtstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vÄrdpersonal trÀffar pÄ dessa patienter inom vÄrden oavsett vÄrdomrÄde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem pÄ bÀsta sÀtt och erbjuda en god vÄrd, krÀvs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom.Syfte: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa.Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem sjÀlvbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framkom tvÄ huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa gÄr igenom ett lidande som genomtrÀnger hela deras liv.

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Studier har visat att unga har allt svÄrare att etablera sig pÄ de arenor som hör vuxenlivet till, det gÀller sÄvÀl intrÀde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och strÀcker sig lÀngre upp i Äldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering pÄ bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nÄ en förstÄelse för hur ungdomar födda pÄ 80-talet i Äldrarna 19-23 Är upplever situationen att bo hemma hos sina förÀldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina förÀldrar. Detta problemomrÄde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, dÀr sociala strukturer pÄ makronivÄ utgörs av kulturen, normerna och vÀrderingarna i samhÀllet, samt de objektiva institutionerna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pÄ mer om mÀns tankar kring att det i Sverige idag Àr fler och fler kvinnor som vÀljer att skaffa barn pÄ egen hand via insemination. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av fyra frÄgestÀllningar:Hur ser mÀn pÄ familjebildande och förÀldraskap? Upplever mÀn idag att det finns en risk för dem att bli exkluderade frÄn familjebildande och faderskap? Upplever mÀn att de inte har samma rÀtt till valmöjlighet som kvinnor har? Varför tror mÀn att kvinnor gör detta val och att det blir allt vanligare?För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer. Jag har intervjuat fem mÀn utan barn i Äldrarna 25-35 Är. Intervjuerna har sedan analyserats kvalitativt men med en hermeneutisk ansats, dÀr jag redovisar resultat och analyser direkt under respektive frÄgestÀllning.