Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje Är i nÄgon form av cancersjukdom och cancer Àr den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 Är. NÀr nÄgon i en familj blir sjuk sÄ pÄverkar det hela familjen. DÀrför handlar familjecentrerad omvÄrdnad om att se familjen som en helhet. Det innebÀr ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vÄrd till barnen behöver vÄrdpersonalen skapa ett bra samarbete med förÀldrarna och fÄ förÀldrarna att vara delaktiga i omvÄrdnaden.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i gymnasieungdomars livsfrÄgor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att fÄ svar pÄ detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med Ätta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala nÀr ungdomarna resonerar kring livsfrÄgor. Resultatet av min empiriska undersökning stÀmmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ÀmnesomrÄdet.NÀr ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrÄgor befinner de sig ofta i den egna sfÀren. De livsfrÄgor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmÀrksammar Àr framförallt kÀrlek, identitet, orÀttvisor men ocksÄ familj och vÀnner, Ängest och stress samt döden.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka pÄ vilket sÀtt USA:s president Barack Obama anvÀnder sig av berÀttelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stÀrka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: NÀr i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berÀttelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp anvÀnder Obama för att försöka fÄ sÄ mÄnga som möjligt att kÀnna att de har nÄgot gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen Àr tre tal framförda av Barack Obama. Det Àr det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll pÄ Demokraternas konvent 2004 nÀr John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor nÀr denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 dÄ det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial dÄ de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriÀr och dels visar pÄ tre olika sammanhang, ett dÄ han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ÀndÄ lyckas göra det Àven till ett presentationstal av sig sjÀlv, ett dÀr han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som Àr mer prÀglat av glÀdje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topiklÀran, men en kortare genomgÄng av den klassiska retorikens tre talgenrer, parteslÀran, publikbegreppet och presidenttal genomförs Àven.

Bakgrund: MÀnniskor som inkluderas i varandras liv har stor pÄverkan pÄ varandra. Varje gÄng ett barn insjuknar i cancer drabbas sÄledes hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jÀmfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav sÄvÀl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjÀlp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn.

Detta Àr slutreflektionen över ett kandidatarbete gjort av Karl TannergÄrd och Per Thulin. Arbetet har gÄtt ut pÄ att skapa en prototyp av en barnspel baserat pÄ Inger och Lasse Sandbergs böcker om Lilla Spöket Laban och hans familj. Spelet Àr tvÄdimensionellt och vÀnder sig till barn i Äldern fyra till sju Är. Det Àr skrivet i programmeringssprÄket Python och anvÀnder multimediabiblioteket pygame. Utvecklingen har skett i samarbete med animationsstudion PennFilm AB..

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhĂ„llande till den fysiska aktiviteten. PĂ„följderna kan ge uttryck i bĂ„de medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begrĂ€nsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vĂ„rdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie utfördes pĂ„ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanstĂ€lldes.

Bakgrund: Diagnosen hjÀrtsvikt innebÀr en stor förÀndring i patienternas liv. De som diagnostiseras upplever förÀndringar pÄ flera omrÄden i livet; det kroppsliga, sociala, livssituationen och att nu vara beroende av vÄrd, mediciner och behandling. Sjuksköterskan bör ha en förstÄelse för dessa patienters livssituation för att kunna ge en bÀttre och mer individuell vÄrd. Syfte: Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjÀrtsvikt. Metod: Den valda metoden Àr en systematisk litteraturstudie dÀr kvalitativa studier analyseras.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det Àr en kronisk sjukdom med pÄverkan pÄ sÄvÀl barn som familj som förutommedicinska aspekter Àven mÄste hantera psykosocial belastning. DÄ bot intefinns Àr det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempÄverkar livskvaliteten för barnet och förÀldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie dÀr 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta mÀn och kvinnor, med sÀrskild betoning pÄ om det faktum att paret har barn medför nÄgra konsekvenser för arbetslöshetstidens lÀngd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen Àr att kvinnor i barnfamiljer har en mer Àn 10 procents lÀngre arbetslöshetstid Àn mÀn i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej nÄgot signifikant inflytande pÄ arbetslöshetstiden..

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn de framstÀllningar som de uppfattar att media har kring yrket. FrÄgestÀllningarna utgÄr frÄn upplevelse av medias bild, hur detta pÄverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn framstÀllningen. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien Àr att socialsekreterarna uppfattar medias framstÀllningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa hÀndelser och framstÀller socialsekreterare pÄ ett negativt sÀtt.

Barns övervikt och fetma Àr ett allvarligt och stort folkhÀlsoproblem i vÄrt samhÀlle idag. Om övervikt etableras under barndomen Àr risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det Àr viktigt att i tidigt skede upptÀcka barn och dess familjer med risk för övervikt och dÀr har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svÄrt och kÀnsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med förÀldrar. MÄnga har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hÀlsofrÀmjande arbetet inte fortskridit och med relevanta ÄtgÀrder mot barns risk för övervikt inte har satts in. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frÄgeformulÀr riktat till förÀldrar skulle förbÀttra det hÀlsofrÀmjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjÀlp av en enkÀt som bestod av 18 frÄgor i tre teman samt tre öppna frÄgor.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om det Àr sÄ att vuxna, som haft en barndom prÀglad av en förÀlders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra pÄ Internet som har en liknande uppvÀxt. Jag vill ta reda pÄ hur och med vad det hÀr mötet kan hjÀlpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats pÄ Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. sjÀlvhjÀlpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och frÄn andra störda familjer) och liknande dÀr man till skillnad mot i kontakten pÄ ett forum pÄ Internet möts öga mot öga. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har pÄverkat dem och deras förmÄga att samspela med andra mÀnniskor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare Àr vana InternetanvÀndare att ett forum pÄ Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

SammanfattningFrÄgor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen Àr hur förÀldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, slÀkt, vÀnner, samhÀllet i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en vÄldtÀkt. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ hur sjÀlvhjÀlpsgrupper arbetar med och bearbetar kÀnslor som skuld och skam. UtifrÄn fyra intervjuer med förÀldrar till utsatta flickor och personal frÄn Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok SjÀlvhjÀlpsgrupper (2006) som ingÄende diskuterar Àmnet samt Anna Meeuwisses bok VÀnskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att pÄ sÄ sÀtt fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Den teori vi har valt Àr Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser pÄ sin kropp med tanke pÄ de ideal som vi har i samhÀllet i dag. Genom en kvantitativ studie har jag Àven undersökt vilka erfarenheter och förestÀllningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som pÄverkar dessa erfarenheter och förestÀllningar hos dessa tjejer. Media samt vÀnner och familj Àr de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. DÀrefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ sjÀlvbild kan fÄ nÀr det gÀller tjejernas hÀlsa. Anorexi, bulimi och benskörhet Àr nÄgra av de konsekvenser som nÀmns.