Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

Fiskeby Board AB har investerat i ett nytt anaerobt reningssteg som ska minska företagets utsläpp och som en positiv bieffekt producera biogas. Syftet med arbetet är att presentera åtgärdsförslag som kan förbättra kvalitén på Fiskebys processavloppsvatten då det ska användas som inflöde till det nya anaeroba reningssteget vars krav processavloppsvattnet inte uppfyller idag. Åtgärdsförslagen ska medföra en ökad temperatur på Fiskebys processavloppsvatten samt en minskad mängd suspenderade ämnen i processavloppsvattnet. För att åstadkomma dessa åtgärdsförslag har mätningar, beräkningar, intervjuer och diskussioner med personal, en litteraturstudie, kartläggning av Fiskebys vatten etc. genomförts.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

The cost for forestry logistics in Sweden is about 25 percent of the total cost of getting the raw material to industry (Anon., 2010). There might be much to gain by taking a look at your supply chains on the logistic side in your company. In this report the logistic chains by Mellanskog for ENA Energi AB in Enköping has been looked in to. ENA Energis plant is a combined power and heating plant and about 99, 5 percent of their fuel consisted of bio energy in year 2009 (ENA Energi, 2011, länk A). The main purpose with this report is to look at three questions: 1. How does the supply chain look today? From forest to industry. 2.

Den termohalina cirkulationen är en global havscirkulation driven av densitetsskillnader, som gör att varmt vatten transporteras mot polerna och kallt vatten mot ekvatorn. Densiteten påverkas av temperatur och salinitet (och tryck, som vanligtvis ignoreras). Därför heter cirkulationen termohalin. Saliniteten minskar när vatten tillförs genom nederbörd, havsissmältning eller landavrinning. Saliniteten ökar genom avdunstning och isbildning.

-.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever i skolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmare bestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns i hemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att eleverna har vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig om var under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder och därifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutande inskränkningar..

Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syftet med studien var att undersöka den erosiva potentialen av vanligt förekommande kolsyrade vatten med eller utan smaksättning. Studien genomfördes som en laboratoriestudie vid Institutionen för Odontologi vid Göteborgs universitet. Totalt omfattades studien av 34 buteljerade kolsyrade vatten med eller utan smak, tre kolsyrade vatten producerade i kolsyreapparat samt sex referensdrycker. Samtliga produkter testades genom registrering av initialt pH med pH-elektrod och buffring med 0,1 M NaOH till det värde då pH neutraliserats. Dryckens surhetsgrad beräknades därefter vilket anses som ett mått på dess erosiva potential.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Världens energiförbrukning ökar ständigt. Detta ger upphov till stora miljöproblem där klimatförändringen är ett av de största problemen. Hushållens energiförbrukning står idag för en betydande del av den totala energianvändningen. Det är därför viktigt att effektivisera hushållens energianvändning för att reducera deras påverkan på miljön. Vitvaror, som står för en stor del av hushållens energianvändning, har en stor potential att energieffektiviseras.

Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål.