Sökresultat:
2735 Uppsatser om Falu Energi och Vatten - Sida 27 av 183
EU: s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk
vattenkraft
EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.
EU:s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk vattenkraft
EU:s ramdirektiv för vatten trädde i kraft i december år 2000 och syftar
till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets
överordnade mål är att uppnå en tillfredsställande miljökvalitet i samtliga
naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt påverkade vatten ska endast nå upp
till ett bästa möjliga tillstånd där mänsklig verksamhet fortfarande
tillåts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade
Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige
undersöks i examensarbetet.
De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till
vattenkraftanläggningar har preliminärt klassificerats som kraftigt
modifierade och omfattas då av de mindre ambitiösa miljömålen.
Byggfukt och energi
SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.
Vulkaners betydelse för utvinning av geotermisk energi, Krafla och Hengill, Island
Island har perfekta förutsättningar för att utvinna geotermisk energi. Det är beläget på den mittatlantiskaryggen mellan två aktiva plattor som interagerar med den hotspot som ligger under Island. Formandet av jordskorpan i området är komplex, hotspoten och manteln produce- rar tillsammans stora mängder magma som har gjort att jordskorpan har blivit mer mäktig oceanskorpan. Dessa parametrar gör Island till ett land med unika dynamiska system som ger de bästa förutsättning- arna för att kunna utvinna samt förse sin befolkning med geotermisk energi. I denna studie är det främst två vulkaner som undersöks, Krafla och Hengill som ligger på norra respektive sydvästra Island.
Varumärkesbyggande : En studie om hur Telge Energi byggt upp ett grönt varumärke på den svenska marknaden
Idag är samhället väldigt miljöinriktat och allt fler människor uppskattar ett utbud av hållbara resurser för en hållbar utveckling. Många företag tillämpar detta i sitt varumärkesbyggande jämsides med andra strategier och faktorer för att uppnå ett starkare varumärke.Vi har valt att avgränsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrenspräglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumärke. Ett av till att vi valt Telge Energi är på grund av att företaget gått ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget är ytterligare ett att de även säger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar därmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgångspunkt i att få ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande har som mål att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillämpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har fastställt ur studien även försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi även tagit fasta på brister i Energis varumärkesbyggande i relation till vår valda teoretiska referensram, som kan vara hjälp och användning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen är främst baserad på David A.
Vindkraftens påverkan på svensk elproduktion : Förändringar av vatten-, kärn- och värmekraftsproduktion vid ökad andel vindkraft
Vindkraften har de senaste åren ökat kraftigt, både i antal verk och i producerad mängd energi. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlängts respektive förnyats. Riksdagen har också beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för en årlig produktion av 30 TWh el från vindkraft år 2020. Detta kan jämföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskällor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskällor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.
Undersökning av förlustförändringar i lågspänningsnät uppkomna av mikroproduktion med solceller
Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät.
Energiförbättringar i växthusföretag : en fallstudie av olika investeringsalternativ
All energi är viktig energi. Energin är kostsamt för växthusföretagarna i landet. I det här arbetet undersöks möjligheter att spara energi i en befintlig växthusmiljö. För att faktiskt kunna räkna på de olika besparingarna används ett fallföretag där det är möjligt att applicera de olika energibesparingarna.
Arbetet fokuserar på att besvara fyra frågor angående energibesparingar i växthusmiljö. Frågorna lyder: Är det möjligt att optimera energiförbrukningen utan att försämra odlingsmöjligheterna? Var finns de största energiförlusterna hos fallföretaget? Vad finns det för kostnadsmässiga och energibesparande alternativ?, Hur mycket blir den totala energibesparingen på en helårsproduktion för de olika alternativen?.
Genom en litteratursökning i ämnet hittades fem punkter hos fallföretaget som kan åtgärdas.
De fem punkterna är: att isolera grunden, att isolera under bordskant, installera väv, byte av växthusportar och laga otätheter i växthuskonstruktionen.
Att isolera grunden görs med hjälp av cellplast i ytterkant av anläggningen för att förhindra kall luft att komma in och varm luft att försvinna ut.
Att isolera under bordskant innebär att sandwichelement placeras under bordens kant höjdmässigt för att inte försämra instrålningen av solsken.
Beräkning av intäkter för elproduktion i solceller på Kungliga Tennishallen
I en värld med ökande energibehov och stora miljö på frestningarär förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose alla behov. En sorts förnybar energi är solcellsenergi, men solcellsanläggningar kan vara svåra att få ekonomiskt lönsamma i Sverige. Detta del projekt är en del i ett större projekt vars gemensamma mål är att utföra en lönsamhetsalanys på en tänkt solcellsanläggning i Stockholm. Må let med detta delprojekt är att undersöka hur mycket elsom en solcellsan läggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera då anläggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet undersöks även värdet av elproduktionen om den säljs på Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för prissäkring, osäkerheter i den framtida elmarknaden och olika bidrag. För att uppskatta produktion och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt med övriga delprojekthar en övergripande lönsamhetsanalys utförts.
Pedagogisk måltid i förskolan : en arbetsuppgift eller en förmån för pedagogerna?
Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.
Vården som sista utväg : Mångbesökare inom missbruks- och beroendevården i södra Halland. Upplevelser, behovstillfredsställelse och sociala sammanhang.
I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.
Länken mellan hållbarhetsredovisning och förbättrat hållbarhetsarbete : En fallstudie av Umeå Energi
Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.
Morfologisk variation hos skrubbskädda (Platichthys flesus) : finns det en koppling till ekologi?
Fiskars morfologi, det vill säga dess utseende och form, kan variera beroende på hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser används för olika typer av studier då det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillväxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. Skrubbskädda, Platichthys flesus, delas in i två olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, där de utsjöle-kande lägger pelagiska ägg och de kustlekande lägger demersala ägg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper åt i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskäddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa två lektyper skiljer sig åt i morfologi.
Måltidssammansättning på ett sjukhus i Nordnorge jämfört med nationella rekommendationer
SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter på norska sjukhus och sjukhem är undernärda. Mer än hälften av dessa patienter går ned ytterligare i vikt under tiden de är inlagda på sjukhus. Norska riktlinjer (Kosthåndboken) för måltidsplanering på vårdinstanser rekommenderar systematisk måltidsplanering för att förebygga och behandla undernäring på sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gällande måltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jämföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett åtgärdsförslag. Metod Studien är en tvärsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, Bodø, Nordnorge. Samtliga huvudmåltider i de två huvudkosterna (Nøkkelrådskost och Energi- og næringstett kost) näringsberäknades och jämfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhämtades med intervju av kökspersonal.
Europeiseringens gränsöverskridande effekter : ramdirektivet för vatten som ett exempel
Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar.