Over the past two decades, trends of integration processes in terms of citizens of different ethnicities, different gender and different sexual belongings, etc. has grown thanks to debates and new legislations. A marginalized and discriminated group in society such as women, immigrants, homosexuals, transsexuals and people with disabilities during this time has gained momentum in the community. The curiosity over whether these developments have changed our attitudes and values to the world around us, and if so how, is the reason for this master's thesis in disability studies.The Swedish development forms the basis for my belief on a younger generation of people who would be more tolerant than previous generations, in terms of what is considered to belong to the norm in our society, or not. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about what beliefs young people today have about people with disabilities.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Organisationer förändras ständigt och måste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förändringar beror delvis på organisationernas egna frivilliga beslut men även externa påtryckningar, till exempel på grund av lagar och direktiv. Hur anställda uppfattar och reagerar på förändringar påverkar hur effektivt förändringarna implementeras. Därför är det nödvändigt för företaget att göra vad de kan för att anställda ska acceptera förändringen.Denna studie undersöker hur anställda reagerar vid organisationsförändringar. Syftet är att redogöra för hur och varför anställda reagerar i olika typer av organisationsförändringar.

Syftet med detta examensarbete var att utvärdera en CFD-ansats för beräkning av vattensprång. Idag görs det omfattande hydrauliska utredningar, huvudsakligen i form av modellförsök. En del av frågeställningen är vattenvägen nedströms en dammanläggning, där det förekommer vattensprång och energiomvandling. Att ur hydraulisk synpunkt kunna förse anläggningen med effektiv energiomvandling är en viktig fråga rörande dammsäkerheten. Som CFD-program valdes FLUENT.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. Våldet och hänsynslösheten mot allmänheten, de grova rånen mot värdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gäng och inte minst ungdomars kriminalitet måste bekämpas. Syftet med vår rapport är dels att själva fördjupa oss i polisens alternativa sätt att arbeta på, dels att undersöka om ?punktmarkering? är en effektiv metod att använda sig av när det gäller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom området i respektive polismyndighet.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst.

I en ständigt föränderlig stadsmiljö händer det ofta att träd måste tas ner på grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har många år kvar att växa på platsen. Att ta ner uppvuxna träd i förtid är en förlorad investering, både ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istället för att ta ner träden finns ibland förutsättningar att flytta dem och ge dem en ny växtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, är att väcka tankar och intresse kring ämnet trädflytt och visa på hur man i metoden kan finna lösningar på olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trädflytt går till med hänsyn till det enskilda trädets förutsättningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sätta arbetets två huvudfrågor, varför och hur, i en kontext har tre exempel där trädflytt utförts under de senaste åren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig åt och visar på metodens möjliga användningsområden. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av träd upp. Träd i offentliga rum, som en gång drivits upp på plantskolor, borde vid ändrad markplanering utnyttjas som en resurs istället för att tas ner. En ny växtplats för trädet skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trädförmedling säljas vidare till ett annat projekt.

Denna empiriska studie har haft som syfte att belysa förskollärarnas användande av barnlitteratur samt vilket utrymme den ges i förskolan. För att ta reda på detta har vi intervjuat fyra förskollärare om deras förhållningssätt till barnlitteratur. I vårt resultat går att utläsa att samtliga förskollärare såg barnlitteratur som viktigt för barnets utveckling inom olika områden, då främst språkutveckling. Samtliga förskollärare förklarade under intervjuerna att syftet med högläsningen även sågs som en omsorgssituation. Den främsta anledningen till att läsa högt för barnen tycktes vara kopplade till de temaarbeten som förskolorna arbetar med.

I Törnskogstunneln, Stockholm som är en del av det pågående vägprojektet Norrortsleden ska de sista delarna injekteras (dvs. man pumpar in ett material i berget genom borrade hål i tunnelkonturen för att täta vattenförande sprickor för att förhindra inläckage i tunneln) med ett nytt injekteringsmedel i tunneldrivning, nämligen silikasol, eftersom en teststräcka på 100 m under 2005 ansågs vara lyckad. Denna rapport har följt upp den nya sträckan som är ungefär 400 m lång för två tunnelrör, för att se om silkasol tätar bättre än cementen som blev utbytt. De grunddata som beräkningarna och slutsatserna bygger på är vattenförlustmätningar som gjorts före och efter injektering. 22 stycken skärmar analyserades, 6 av dem var förinjekterade med cement på grund av att det var för höga vattenförluster.

Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn i situationer då läxläsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehåll och vilka roller de båda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har jag använt mig av två olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa båda metoder är viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlättar även besvarandet av forskningsfrågorna.

Rapporten utreder om distributionstransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.50 kVA-transformatorer skiljer inte särskilt mycket från transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella transformatorerna.För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator.

Magister uppsats inom skatterättTitel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattningAktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats påneurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspå brister, åtgärder och användarvänlighet.Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning däranvändarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %.Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totaltpåträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänligoch personalen är positivt inställd till den.