Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ?tråkig?.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument.

I denna uppsats har vi genomfört en kvantitativ studie bland studenter för att kartlägga deras inköpsprofil. Studenter är intressanta ur den aspekten att deras hushåll kan sägas representera den typ av små- eller ensamhushåll som vi ser en snabb ökning i antal av i Sverige idag samt för att de utgör en av de konsumentgrupper som ofta har begränsade ekonomiska resurser. Syftet var, förutom att identifiera de faktorer som har betydelse för studenterna i vår urvalsgrupps val av butik, även att jämföra vår urvalsgrupp med konsumenter generellt samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen. Undersökningen utfördes vid Stockholms Universitet vid tre olika tillfällen och datainsamlingsmetoden som användes var en enkät som studenterna fick fylla i. Vår undersökning visade att närheten till butik, låga priser, vana samt ett brett sortiment/utbud av varor var bland de viktigaste faktorerna för våra respondenter av båda könen, när det gäller att utföra dagligvaruinköp vilket överensstämmer väl med sekundärdata.

Syftet är att granska hur gällande normering och vägledning på intäktsområdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vägledningen upplevs av de företag den främst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade på A- respektive O-listan. Vi har jämfört deras årsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vägledning för intäktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden är. För att undersöka hur de företag som vägledningen främst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga på företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, då vi på förhand bestämt samtliga frågor och då samma frågor har ställts till samtliga respondenter.

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1.

Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Dagens hästägare utfodrar inte sina hästar med enbart grovfoder. Många av dem fodrar stora mängder kraftfoder och en del hoppas att det kommer förbättra hästens prestation. Spannmål har ofta ett förhållandevis högt energiinnehåll och lämpar sig därför i foderstater till hästar som har ett högt energibehov. Utfodring av stora mängder energi kan orsaka problem för hästen, bland annat i form av kolik och många stereotypier som vävning, krubbitning och boxvandring. Eftersom det finns hälsorisker med foderstater med mycket kraftfoder i, är det av intresse att undersöka hur olika kraftfoder påverkar hästens hälsa, ämnesomsättning och prestation men även om det går att ersätta kraftfoder med ett energirikt vallfoder.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Sår och sårvård har existerat lika länge som människan levt. För att kunna utföra sårvård som täcker patientens vårdbehov är sjuksköterskan i nuläget dåligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sår. Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans sårvård. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vården uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hälsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hälsofrämjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hälsofrämjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer ställde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom området bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvården. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket väl kunde appliceras på bemötandeaspekter när det gällde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hälsa/ohälsa i omvårdnaden kunde användas både praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvångsvård var viktiga bemötandefaktorer och som hälsofrämjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, gränssättning, inlevelse, stämning och ?svalkande likgiltighet?.

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron..

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förändringen mot ett insatsförsvar påbörjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergår från värnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall på frivillig bas rekryteras och anställas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport från 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, Nederländerna och Spanien studeras de två nationerna Danmark och Nederländerna för att identifiera påverkande faktorer inom de bådas soldatförsörjningssystem. De två nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nuläge angående soldatförsörjning.

Hypertoni är en folksjukdom och en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist på följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni är ett stort problem, som utgör en risk för patienters hälsa. Bättre kunskap om vad som kan påverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling är därmed av stor betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.