Svenska kommuner har i viss mÄn samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare Är har dock samverkan lyft fram som en lösning pÄ mÄnga av de problem som den offentliga sektorn idag stÀlls inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tÀnkta fördelarna med samverkan uppnÄs, vad det finns för pÄverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. UtifrÄn insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck frÄn omvÀrlden och i samarbetena uppnÄs fördelar sÄsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det ocksÄ att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprÀttande av formell samverkan.

FrÄgan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar pÄ. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav pÄ variation, Àrftlighet och skillnader i konkurrensförmÄga? Den klassiska synen Àr att urvalet verkar pÄ individer. Individer som Àr altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion pÄ bekostnad av sig sjÀlva, har beteenden som Àr osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister fÄr konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter Àr bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och Àr de enda strukturer som bevaras över evolutionÀr tid.

Den hÀr C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lÀr barn att lösa abstrakta problem och samtidigt Àr anvÀndbara för lÀrare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och anvÀnder sedan det insamlade materialet som utgÄngspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillÀmpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanstÀlls i form av en prototyp som testas pÄ en klass förstaÄrselever i Stockholm..

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en tematisk lÀsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus pÄ temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhÄllande till klass och Älder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bÀrs frivilligt av överklass och onda karaktÀrer och att det tvingas pÄ de flickor, och i viss mÄn Àven de pojkar, som Àr böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekrÀfta Äsikten att kosmetikan Àr nÄgot förkastligt och pÄtvingat av patriarkatet. TvÄnget kommer dock i böckerna inte enbart ifrÄn patriarkatet utan ocksÄ frÄn överklassen. Uppdelningen mellan vad som Àr okej för flickor och pojkar att bÀra ser i stort sett likadan ut som i dagens samhÀlle, trots framtidsskildringens möjligheter att mÄla upp nÄgot nytt.

För dagens högmjölkande kor Àr sinlÀggningen och sinperioden riskperioder för mastit. Om spenarna lÀcker vid sinlÀggningen ökar risken för att patogener koloniserar juvret och ger upphov till mastit. Mer kunskap om mjölksynteshÀmmare och hur de samverkar med andra faktorer som reglerar mjölkbildningen skulle kunna förbÀttra skötseln av mjölkkor, antingen genom att uppnÄ snabbare mjölksynteshÀmning och undvika mjölklÀckage eller genom att hindra hÀmmarnas verkan och fÄ en lÀngre laktation. Det senare skulle medföra fÀrre sinlÀggningar under kons livstid. TvÄ molekyler, ?feedback inhibitor of lactation? (FIL) och serotonin, har setts hÀmma mjölkbildningen.

Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.

Under den senare tiden har stort fokus i media legat pÄ hur lantbrukaren kan uppnÄ bÀttre lönsamhet genom att bland annat anvÀnda sig av olika prissÀkringssystem. DessaprissÀkringssystem Àr hjÀlpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas mÀrkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblÄsta frÄn dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderlantbrukaren anvÀnder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osÀkerhet, personell osÀkerhet och osÀkerhet som uppstÄr pÄ grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet Àr insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsÀttningar och varje företag Àr unikt.

Detta examensarbete pÄ 15 hp. har haft mÄlet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingÄr berÀkning av solvÀrmelasten, vilket ger en siffra pÄ hur mycket solvÀrme som strÄlar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvÄret. I processen berÀknas Àven dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra pÄ hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. DÄ dessa tvÄ aspekter pÄverkar negativt pÄ varandra har olika tester gjorts med hjÀlp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lÀmplig för att fÄ ett bra betyg i Miljöbyggnad.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste Ären. Arbetsbelastningen och kraven pÄ individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svÄrare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvÀgledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrÄn en kvantitativ enkÀt undersök-ning försökt fÄ svar pÄ min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvÀgledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvÀgledare Àr en yrkes-grupp som mÄr förvÄnansvÀrt bra.

Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande Àmnena som intresserar elever och varför. Syftet var Àven att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolÀmnen och om detta kan anvÀndas i undervisningen i de naturorienterande Àmnena, samt utifrÄn elevernas intresse fÄ fram undervisningsinnehÄll inom de naturorienterande Àmnena. För att besvara dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer. Studien utgick ifrÄn ett elevperspektiv dÀr ambitionen var att elevernas egna Äsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i Ärskurs sex i en och samma klass pÄ en mellanstor skola i VÀstsverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som gÄr i klasser med icke rullstolsburna. Vi stÀllde följande frÄgor: Hur bedriver idrottslÀrarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begrÀnsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslÀrare pÄ tre olika skolor. De intervjuade idrottslÀrarna undervisar eller har undervisat i idrott och hÀlsa i en klass dÀr en rullstolsburen elev har ingÄtt. ResultatDe intervjuade idrottslÀrarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning dÀr de rullstolsburna eleverna Àr med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket Àr det mesta av nÀmnda undervisning. LÀrarna menar att det största hindret Àr den elÀndiga terrÀng som skogen ibland kan bjuda.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living. The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked. This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frÄgan Àr varför killar och tjejer vÀljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades tvÄ killgrupper och tvÄ tjejgrupper frÄn tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det Àr mÄnga faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev vÀljer. Grupperna bekrÀftade att det inte var en jÀmn fördelning mellan kön och instrument och det var företrÀdelsevis tjejer som satsade pÄ sÄng.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.