Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Abstract NÀslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhÄllningsÀtt till begreppen fattigdom och klass utifrÄn ekonomiskt skilda omrÄde. Resultaten utifrÄn analysen visar att fattigdom Àr svÄrt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom Àr Àven relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvÀndigt för en skÀlig levnadsstandard.

Harry Potter och vÀrdegrunden ? en studie om mobbning, frÀmlingsfientlighet, klass och kön, syftar till att undersöka vilken vÀrdegrund som gÄr att utlÀsa i första boken om Harry Potter, Harry Potter och De vises sten, utifrÄn tre kategorier: mobbning, frÀmlingsfientlighet, klass och kön. Vidare studeras hur den vÀrdegrund som finns i Harry Potter och De vises sten förhÄller sig till den svenska skolans vÀrdegrund, Lpf 94. I denna studie praktiseras en kvalitativ och textanalytisk metod med hermeneutisk inriktning dÄ intriger i Harry Potter-boken lyfts fram och diskuteras utifrÄn vÀrdegrundsperspektivet. Studien kommer att beröra fler böcker ur serien, men i huvudsak behandla den första boken om Harry Potter.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

Detta arbete avser huruvida mellanchefers kompetensutvecklingsansvar pÄverkas av den organisationsstruktur de verkar inom. Undersökningen Àr gjord inom polismyndigheten och omfattar kriminaljourens verksamhet i fyra polisomrÄden i region syd. Undersökningens syfte Àr att uppmÀrksamma och synliggöra faktorer som pÄverkas av organisationsstrukturen. MÄlet Àr att skapa ett relevant underlag vad avser vidareutveckling och förbÀttring av kompetensutvecklingen inom polismyndigheten. Teorier om organisation, kompetens samt ledarskap har anvÀnts för att öka kunskapen och förstÄelsen kring det aktuella ÀmnesomrÄdet.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Detta Àr en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohÀlsa mellan könen utifrÄn ett genusperspektiv. Social ojÀmlikhet Àr en strukturell egenskap som sÀger nÄgot om den ojÀmlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhÀlle. JÀmlikhet eller ojÀmlikhet Àr relationellt och handlar om förhÄllandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland Àr strukturen i sig en indikator pÄ ett samhÀllsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhÄllanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhÀllets struktur, i form av klasstillhörighet, Äterverkar pÄ de enskilda individernas basala förhÄllanden, nÀmligen liv och hÀlsa.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Skolan befinner sig i en förÀndringsprocess dÀr lÀrares auktoritet inte lÀngre Àr sjÀlvklar, istÀllet söker lÀrare efter nya sÀtt att hÄlla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid dÄ konflikter tillÄts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lÀrares vardag.Syftet med denna undersökning Àr att se pÄ hur lÀrare hanterar konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet och mellanstadiet. Dessutom Àr syftet att undersöka vilka faktorer hos lÀrarna som pÄverkar hur de hanterar konflikter. FrÄgestÀllningen handlar om hur lÀrare hanterar konflikter och hur de förstÄr vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förstÄelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Examensarbetet handlar om hur det Àr att som lÀrare ha en individualintegrerad elev i sin klass. PÄ 1800-talet gick bÄde lindrigt förstÄndshandikappade och normalbegÄvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förstÄndshandikappade pÄ institutioner för att skydda dem frÄn samhÀllet men ocksÄ för att samhÀllet skulle skyddas frÄn dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förstÄndshandikappade parallellt, dels sÀrskolor dÀr det bara Àr förstÄndshandikappade i klassen, dels att förstÄndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegÄvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger pÄ de elever som Àr integrerade i normalklass.

I detta arbete studeras, med grund i Hutchinsons teori, en klass av symmetriskasjÀlvliknande mÀngder i planet. Under ett symmetriantagande presenteras ett tillrÀckligtoch nödvÀndigt kriterium för nÀr invarianta mÀngder Àr sammanhÀngande, samt ettexistensbevis av en (utifrÄn similituders parametervÀrden precist de nierad) 'brytpunkt'eller 'grÀnsfunktion', vilken delar in de betraktade symmetriska invarianta mÀngdernai en klass av sammanhÀngande- och en klass av totalt icke-sammanhÀngande invariantamÀngder. Vidare studeras monotonitet och överlapp hos de symmetriska invariantamÀngderna med parametervÀrden pÄ denna grÀns och under en förmodan om kontinuitetvisas att 'grÀnsmÀngderna' Àr sammanhÀngande med minimalt överlapp ('just touchingpieces'). Under denna förmodan om kontinuitet visas slutligen att grÀnsmÀngderna alltiduppfyller det vÀlkÀnda separationskriteriet öppna mÀngdkriteriet (OSC)..

Denna studie behandlar kÀrnÀmneslÀrares uppfattningar om vad som Àr framgÄngsrika anpassningar för elever i koncentrationssvÄrigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlÀgga framgÄngsfaktorer i kÀrnÀmneslÀrares arbete, dÀr elever i koncentrationssvÄrigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare Är. För att uppnÄ syftet sÄ har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgÄngsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer, dessa sammanstÀlldes i studiens utfallsrum.